Annons

Fi­nan­sie­ring be­hövs för att nå kli­mat­mål

Opinion En­ligt Paris­av­talet ska världens ut­vecklade länder bi­dra med 100 mil­jarder dol­lar (843 mil­jarder kro­nor) år­li­gen i kli­mat­bi­stånd till ut­veck­lings­länder från 2020.
Opinion • Publicerad 12 december 2017 • Uppdaterad 24 november 2021

I dag tar Frank­ri­kes pres­i­dent Emmanuel Macron emot världens le­da­re (utom pres­i­dent Trump som inte är bjuden) i pa­ris på två­års­dag­en av un­der­teck­nan­det av kli­mat­av­talet just i Paris. Mö­tet har Macron döpt till One planet (sen­sa­tio­nellt med tema på eng­els­ka i Paris).

Syf­tet med mö­tet är, för­ut­om att visa att Macron leder världen i kli­mat­frå­gan, att få fram mer pengar till kli­mat­åt­gärder, inte minst i ut­veck­lings­länderna. Ef­ter USA:s av­hopp är be­hovet av att andra länder bi­drar mer ex­tra stort.

Annons

En­ligt Paris­av­talet ska världens ut­vecklade länder bi­dra med 100 mil­jarder dol­lar (843 mil­jarder kro­nor) år­li­gen i kli­mat­bi­stånd till ut­veck­lings­länder från 2020. För att det åtagandet ska nås måste fler länder komma med kon­kreta ut­fäs­tel­ser. Sverige har re­dan gett långt­gå­en­de löf­ten men bör höja in­satserna så att fler länder följer ef­ter. Ock­så det pri­vata när­ings­livet be­höver ställa upp mer i kli­mat­ar­be­tet.

Det po­si­tiva ef­ter att USA be­slutat lämna av­talet är att inga andra länder följt ex­em­plet. Tvärt­om har Sy­ri­en och Nica­ra­gua ock­så an­slutit sig, så nu är Trumps USA det enda land som står vid si­dan av.

Ut­veck­lingen de senaste två åren har visat att kli­mat­hotet är större än de flesta trodde i Paris 2015. Det gör det ännu mer an­ge­lä­get att alla länder håller löf­tena i det glo­bala kli­mat­av­talet.

Yngve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons