Fi­nan­sie­ring be­hövs för att nå kli­mat­mål

I dag tar Frank­ri­kes pres­i­dent Emmanuel Macron emot världens le­da­re (utom pres­i­dent Trump som inte är bjuden) i pa­ris på två­års­dag­en av un­der­teck­nan­det av kli­mat­av­talet just i Paris. Mö­tet har Macron döpt till One planet (sen­sa­tio­nellt med tema på eng­els­ka i Paris).
Syf­tet med mö­tet är, för­ut­om att visa att Macron leder världen i kli­mat­frå­gan, att få fram mer pengar till kli­mat­åt­gärder, inte minst i ut­veck­lings­länderna. Ef­ter USA:s av­hopp är be­hovet av att andra länder bi­drar mer ex­tra stort.
En­ligt Paris­av­talet ska världens ut­vecklade länder bi­dra med 100 mil­jarder dol­lar (843 mil­jarder kro­nor) år­li­gen i kli­mat­bi­stånd till ut­veck­lings­länder från 2020. För att det åtagandet ska nås måste fler länder komma med kon­kreta ut­fäs­tel­ser. Sverige har re­dan gett långt­gå­en­de löf­ten men bör höja in­satserna så att fler länder följer ef­ter. Ock­så det pri­vata när­ings­livet be­höver ställa upp mer i kli­mat­ar­be­tet.
Det po­si­tiva ef­ter att USA be­slutat lämna av­talet är att inga andra länder följt ex­em­plet. Tvärt­om har Sy­ri­en och Nica­ra­gua ock­så an­slutit sig, så nu är Trumps USA det enda land som står vid si­dan av.
Ut­veck­lingen de senaste två åren har visat att kli­mat­hotet är större än de flesta trodde i Paris 2015. Det gör det ännu mer an­ge­lä­get att alla länder håller löf­tena i det glo­bala kli­mat­av­talet.