Glenn Oredsson på Skea gård visar företagets biogasanläggning för vice justitieminister Helen Fritzon (S) och kommunalrådet Lena Wallentheim (S). Foto: Stefan Olofson

Minister planterade ny lag på Skea gård

Hässleholm Den inhemska livsmedelsproduktionen ska säkras med ett nytt lagförslag som ger kooperativa företag samma förutsättningar som aktiebolag.

Vice justitieminister Helen Fritzon (S) skiftade på fredagen fokus från integrationspolitik till lagområdet när hon presenterade regeringens nya lagförslag som ska stärka de kooperativa företagen, hemma hos ekoodlarna Glenn Oredsson och Charlotte Norman Oredsson på Skea gård.
De driver ekologisk växtodling på gården sedan 1995 och var då bland pionjärerna.
Deras företag ingår i LRF-kooperationen med långsiktighet, hållbarhet och säkrad svenskägd odling som signum.
– Den nya lagen ger kooperativa företag bättre förutsättningar att växa och anställa på mer likvärdiga konkurrensvillkor säger Glenn Oredsson.

Den nya lagen är mer lättillgänglig och enklare att tillämpa än den nuvarande lagen, som är 30 år gammal.
– Den nya lagen innebär flera förändringar. Den släpper in investerare och kapital i de ekonomiska föreningarna, som stärker deras ställning. Det är viktigt att ekonomiska föreningar har samma förutsättningar som aktiebolag, samtidigt som den kooperativa formen stärks, säger Helen Fritzon.

Konsumentkooperationen är en folklig rörelse med gamla anor. de 100 största kooperativa företagen i Sverige omsätter 400 miljarder kronor årligen och har cirka 100 000 anställda. De utgör en viktigt del av svenskt näringsliv.

– Den senaste tiden har kooperativa företag i form av ekonomiska föreningar varit den företagsform som har ökat snabbast i antal. För regeringen är det viktigt att den utvecklingen kan fortsätta. Stora delar av den svenska livsmedelsnäringen ägs i dag av utländska koncerner. De bryr sig inte om lokala och inhemska önskemål och förutsättningar. Kan vi stärka kooperationen säkrar vi även livsmedelsnäringen, tillväxten och jobben i hela landet. kommenterar Helen Fritzon.
Kooperativa företag är beroende av vinstmarginaler, som andra företag, men det demokratiska inflytandet för medlemmarna är också en bärande del.

Den nya lagen innebär en rad förändringar:
q lagen förenklar för de ekonomiska föreningarna. Kraven på stadgar minskar och det införs ett enklare avvecklingsförfarande för föreningar som är skuldfria.
q lagen stärker de ekonomiska föreningarna. Modernare regler om medlemskap införs i en förening om styrelsen, revision och registrering.
q lagen motverkar ekonomisk brottslighet. Det införs förbud mot att anlita så kallade målvakter som styrelseledamöter eller vd. Byte av styrelseledamot, eller vd verkställs först när bytet är anmält till Bolagsverket. I föreningar med auktoriserad revisor ska revisorn anmäla misstänkt ekonomisk brottslighet till styrelsen och till åklagare.
Förslagen gäller för alla ekonomiska föreningar, allt från lanthandel till vindkraft, välfärd och bostadsrättsföreningar.

Den nybildade ekonomiska föreningen Svensk Kooperation, som skapats på initiativ av bland annat HSB, KF och LRF ska förena kooperativa producenter med konsumentkooperationen.
– Vi välkomnar den nya lagen som tar Sverige och näringslivet i en positiv riktning framåt mot ett hållbart och långsiktigt värdeskapande företagsklimat. Den kooperativa företagsformen ligger i tiden och gör det möjligt att driva företag på ett lönsamt och långsiktigt hållbart sätt, förklarar Petra Pilawa, från Svensk Kooperation.
Lagförslaget ska nu behandlas av riksdagen och är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2018.

Dagens fråga

Har du någon gång slutat med ett beroende?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar

×