Lillasjöns naturvårdsförening har fått 200 000 kronor i statligt bidrag, LOVA-pengar, för att ta fram studien, som syftar till att utreda möjligheterna att restaurera sjön. Tekniska förvaltningen är positiva till att gå vidare i diskussionen med föreningen. Arkivbild

Lillasjön hotar bli ett träsk

hästveda Lillasjön i Hästveda håller på att växa igen. Avfall, avloppsmassor och industriutsläpp är ett kvitto på samhällets gamla synder. Men det går att restaurera Lillasjön, visar en utredning.

Lillasjöns naturvårdsförening har låtit konsultfirman Naturvårdsingenjörerna utreda om sjön går att muddras från bottenslam.
‑ Den visar att muddring är fullt möjlig att göra utan större miljöpåverkan och till ett pris som inte är orealistiskt, säger Krister Dagneryd, ordförande i Lillasjöns naturvårdsförening.
Styrelsen har nu stora förhoppningar att sjön en gång för alla ska kunna räddas från att växa igen och förvandlas till ett träsk.
Transporten av sediment har varit så omfattande att sjön i dag har ett medeldjup som är mindre än en meter.
Lillasjön är en trevlig plats för hästvedaborna och engagemanget för Lillasjön är stort. Beviset på det är att Lillasjöns naturvårdsförening är större i dag än någonsin med drygt 400 medlemmar.
‑ Vi i styrelsen tolkar det som ett stöd för de utvecklingsprojekt som drivs för att rädda och bevara Lillasjön.

Föreningen har betalat hälften av utredningen och resten står staten för genom LOVA-bidrag, som ges till lokala vattenvårdsprojekt för att minska kväve- och fosforbelastningen på våra hav.
Naturvårdsföreningen presenterade utredningen för tekniska förvaltningen nyligen.
‑ De lyssnade intresserat och är positiva till tanken på att muddra sjön. Vi begärde att få tillstånd att gå vidare med våra planer och det kommer upp som ett ärende i nämnden framöver, säger Krister Dagneryd.
Det kostar mycket pengar att muddra bort slammet.
‑ Men det är inte ekonomiskt olösligt. Kommunala medel i kombination med LOVA-pengar kan vara lösningen, menar Krister Dagneryd.
Syftet med LOVA-bidraget är att stimulera kreativa och kostnadseffektiva åtgärder mot övergödningen i haven på lokal nivå.
Vattendragen och sjöarna i Skåne är på många sätt ett gemensamt system med Östersjön och Öresund. Därmed, hoppas föreningen att pengarna ska anslås till muddringen.

Fram till 1990 var Lillasjön på väg att växa igen helt. Vid algblomning i sjön förekom bottendöd, som förpestade omgivningen med dålig lukt.
Tack vare Lillasjöns naturvårdsförening och kommunen gjordes viktiga insatser i början på 1990-talet för att åtgärda problemen. Bland annat vallades södra delen av sjön in och Kvarnbäcken va-sanerades.
Nu handlar det om att få bort det tjocka lagret av bottensediment och möjligheterna är goda, eftersom utsläppen och sedimenttransporten har begränsats avsevärt. Sedimentet är dessutom relativt måttligt förorenat men har höga halter av aluminium som binder fosfor i sedimentet.

Förslag till olika åtgärder har tagits fram. Dels muddring med grävmaskin, dels sugmuddring.
Enligt konsulten är muddring med grävmaskin som arbetar längs strandkanten en metod som kan vara aktuell, men grävmaskinen når inte så långt ut i sjön och muddring från strandkanten kan därför bli en kompletterande åtgärd.
Sugmuddring är en metod som är skonsammare mot Lillasjöns botten och medför mindre risk för att slam grumlar vattnet. Det minskar risken för att lagrad fosfor frigörs i sjövattnet.
Sugmuddring sker med hjälp av en mudderpump som monteras på ett amfibiefordon, eller båt.
Det muddrade sedimentet pumpas genom en slang upp på land för att avvattnas och transporteras bort.
En annan nyutvecklad metod sker med en undervattensenhet försedd med mudderhjul och mudderpump som sveper över sjöbotten och suger upp sedimentet. Det arbetet kan utföras av i princip vem som helst.

Krister Dagneryd hoppas att föreningen och kommunen ska finna en gemensam lösning.
‑ Man kan bada i sjönmen botten är full med slam.

Dagens fråga

Ska det vara förbjudet för privatpersoner att skjuta raketer?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar