PÅ torsdag är det skolavslutning och traditionen att ha den kyrkan är stark i Hässleholm och i Göinge. 20 avslutningar i kyrkan ska genomföras. Foto: Henrik Montgomery / TT
Julkrubban i Hässleholms kyrka står framme till efter jul. Foto: Stefan Olofson

Skolorna vallfärdar till avslutning i kyrkan

Hässleholm I Hässleholm är traditionen med skolavslutning i kyrkan stark, trots att det på många andra platser har stoppats. Nästan alla skolor har avslutning i kyrkan.
Och julkrubban är på plats i kyrkan.

I veckan är det skolavslutning i kommunen. I Göinge och Hässleholm är traditionen att gå till kyrkan för att markera terminens och skolårets slut fast rotad, till skillnad mot andra platser där traditionen har stoppats av olika skäl.
Anledningen är att barn från familjer med annan tro inte ska känna sig pressade att höra Guds ord. Enligt skollagen ska skolan vara religionsneutral. När rektorer, i flera fall under påtryckning från föräldrar, beslutade att stoppa traditionen med avslutning i kyrkan, lättade den förra regeringen på trycket och beslutade att det är upp till varje skola att själv bestämma om man vill ha avslutning i kyrkan, eller inte.
Enligt rekommendationen får inte prästen i kyrkan välsigna barnen under avslutningen.

– För mig är avslutningen i kyrkan kopplad till evangeliet. Jag är tydlig med att detta är vårt budskap som finns i kyrkan, förklarar Anette Rajaniemi, präst i Hässleholm.
Församlingen har bokat in 20 skolavslutningar på torsdag i kyrkorna och på en del skolor kommer prästen ut och håller i avslutningen.
Anette Rajaniemi, tycker det är en fin tradition att erbjuda eleverna avslutning i kyrkan.
– Den är stark i Hässleholm. En anledning är att vi har ett gott samarbete med skolorna. Det finns en bra kommunikation och då finns det en möjlighet att också erbjuda avslutning tillsammans.
Under avslutningen i kyrkan talar prästen bland annat om julevangeliet och tillsammans sjungs de vanliga julpsalmerna.
– Bara i stora kyrkan har vi fem avslutningar på torsdag, berättar Anette Rajaniemi.

Julkrubban i Hässleholms kyrka är på plats sedan 1 advent och står kvar fram till efter jul. Den visas för skolklasser.
Det är samma julkrubba som visas upp varje år i kyrkan, som med sina figuriner gestaltar Jesu födelse.
Julkrubban är ett vanligt julpynt i svenska kyrkor och hem.
På måndagen hade församlingen i Hässleholm annonserat om allmän visning av krubban med en pedagog klockan 8.30.
– Det stod fel i programmet och i annonsen. Vi erbjuder bara visningar för skolklasser, förklarar församlingspedagog Henrik Feldt.
I år är det inte lika många visningar som tidigare år
Det beror på det stora julspelet som hölls i Västerkyrkan för någon vecka sedan. Då kom 500 barn och unga för att se julspelet.
– Krubban sattes upp 1 advent, enligt traditionen. Alla är välkomna att komma in och beskåda den när kyrkan är öppen, säger Henrik Feldt.

Apropå julkrubban är den ingen vetenskapligt korrekt bild av den plats där Jeus föddes. Bibeln säger inte klart att Jesus föddes i ett stall, bara att han lindades och lades i en krubba. Det är heller inte troligt att Betlehem hade några fristående träbyggnader som användes som stall och krubban kan ha varit av lera, eller sten. Någon oxe, eller åsna nämns inte i Bibeln och de tre vise männen behöver inte ha varit tre.
I Matteusevangeliet hade Maria och Josef före sin ankomst hunnit besöka Jerusalem för Jesu rening.

Vid förrförra sekelskiftet var Svenska kyrkan till och med motståndare till Julkrubban. Den första krubban som sattes upp i en svenskkyrklig kyrka var i S.t Petri kyrka i Malmö 1929. Sedan spreds traditionen över landet.

Dagens fråga

Har du någon gång slutat med ett beroende?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar

×