Kjell-Olof Feldt. Foto: TT

Med en vän som Feldt

Med vänner som Kjell-Olof Feldt behöver socialdemokratin kanske inga fiender. Feldt är knappast någon vän till borgarna heller. Han menar att han numera saknar partilojalitet över huvud taget. Med så många år vid makten under viktiga år för Sverige och svensk ekonomi är hans syn på vår samtid och vårt politiska landskap alltid intressant.
Feldt gör till exempel en annan analys av när vi hade och inte hade sant välstånd i Sverige. Han menar i en intervju med Svenska Dagbladet att åttiotalet var något av en bluff välståndsmässigt och att det är först nu som folk börjar ha det bra. Det är uppmuntrande att Feldt menar att bankerna har lärt sig av sina misstag och inte längre skulle bete sig som på 80-talet med att låna ut enorma summor utan koll.
Han avfärdar under intervjun ganska mycket av det klassiska sättet att tala om ekonomi på. Han gillar inte begreppet konjunktur och menar att ingen riktigt vet var ekonomin är på väg: en lika spännande som oroande tanke när den kommer från en före detta finansminister.
Det var länge sedan Kjell-Olof Feldt var så pass viktig för socialdemokratin att den nuvarande finansministern egentligen behöver svettas över hans uppriktighet. Men det kan inte vara kul för Löfven och Andersson att deras budget avfärdas som valfläsk. ”Det är så vi gör”; den korta repliken från Feldt om hur socialdemokratin skapar stöd är lika dräpande som intressant. Han tror inte att barnbidrag och sänkt skatt på pension leder till valseger. Det hade varit intressant att höra mer från Feldt om pensioner: det är ett reellt problem att de är så låga. En skattesänkning är kanske för futtigt för att göra någon större skillnad, men äldres tålamod med de låga pensionerna tryter.
Det är intressant att Feldt refererar till att det uppstår en ”känsla” kring hur folk uppfattar välstånd och konjunktur, som inte är baserad på statistik, ekonomi eller annan information, utan är rent emotionell. Han menar att det är de mindre händelserna, folks vardag, som definierar hur man uppfattar hur bra vi har det – eller inte har det. Detta kan kopplas till en vanlig diskussion som förts på den senaste tiden om hur det nästan inte spelar någon roll hur saker ligger till om folk fått en ”känsla” av att det är på ett annat sätt.
En socialdemokratisk finansminister anger skattesänkningar, särskilt avskaffandet av fastighetsskatt, gåvoskatt och arvsskatt, som framgångar och som upphov till den konsumtionsboom som Feldt tycker att vi sett. Kjell-Olof Feldt tog själv initiativet till skattesänkningar under sin tid som finansminister. Det kan vara värt att lägga märke till för de socialdemokrater som ser skattehöjningar som lösningen på de flesta problem.
Det är givetvis lätt för Feldt att sitta som pensionär och mena att den nuvarande regeringen gör fel, eller att de borgerliga partierna har fel linje. Även om han har många år vid makten som en ovärderlig erfarenhet, så finns säker mer än en x-faktor i den statsfinansiella ekvationen som han inte är medveten om eller gör en felaktig analys av. Magdalena Andersson vet kanske helt enkelt sådant som Feldt inte vet.
Andersson svarar på Feldts kommentar om att det är ”så socialdemokrater gör” med att det är skillnad på då och nu, eftersom den nuvarande regeringen har överskott i de offentliga finanserna och gör en rejäl avbetalning på statsskulden, vilket inte var fallet på Feldts tid.
Men förhoppningsvis slänger Magdalena Andersson ett getöga på vad Feldt säger, även om hon måste försvara partiets linje. Att han kontrollerade statsbudgeten under nio års tid är en erfarenhet som inte går att bortse ifrån.