Ingen kunde transportera kvinnan nedför den svängda trappan - utom räddningstjänsten. Foto: TT BILD

Ingen tog ansvar för äldre kvinnas flytt

HÄSSLEHOLM Otrygg, ansvarslös, nonchalant och kränkande. Det är de anhörigas upplevelser av en mardrömslik flytt av deras mamma till det beviljade korttidsboendet. En flytt som som slutade med att brandkåren fick rycka ut.

Det var hemsjukvården som en dag bedömde att läget för mamman blivit så akut att hon behövde flyttas från sitt hem och till ett korttidsboende. Kvinnan åt då inte, hon hade mycket ont av sina bensår och svårt att röra sig.
På måndagen fick barnen besked om att deras mamma fått en plats och att hon skulle flytta redan på tisdagen.
Nu började det som skulle bli ett tålamodsprövande sökande efter ett sätt att ta sig till boendet.

Barnen berättar om sina upplevelser i ett brev till berörda politiker:
Klockan åtta på morgonen ringer hon till Skånetrafiken för att beställa en bil med så kallad trappklättrare, eftersom mamman bor tre trappor upp.
– Får beskedet att eftersom inte mamma har egen rullstol så tillhandahåller bilarna inte trappklättrare, det är nya bestämmelser sedan september i år. Vi behöver någon form av intyg, blir jag upplyst om.
Barnen har tidigare önskat en rullstol åt modern men nekats.

Nästa samtal görs till biståndshandläggaren, men av växeln får hon beskedet att alla är på utbildning hela dagen.
Ett försök görs då hos hemsjukvården. Svaret blir att det inte är deras bord, men de ska se vad de kan göra.
Det ena fruktlösa samtalet efter det andra rings. Skånetrafiken meddelar att de kan göra ett undantag med en bårtaxi som kan bära mamman nerför trapporna. Men när bårtaxin anländer visar det sig att projektet är omöjligt eftersom trappan är svängd. Chauffören tipsar då om att ringa ambulans.
Nya försök görs att nå biståndshandläggaren och hemsjukvården – men förgäves. Klockan går och barnen – och mamman – blir allt mer uppgivna.
När de tillkallar ambulans får de besked om personalen kan hjälpa till och bära ner kvinnan men att hon sedan måste åka i en sjuktransport som behöver komma samtidigt.

Nya, desperata, samtal görs till hemsjukvården. Men ingen vill hjälpa till – inte heller enhetschefen.
– När min syster frågar henne hos vem ansvaret ligger så kan hon inte svara på det.
Taxibolagen rings. Inget av dem kan hjälpa till. Hemsjukvården ringer aldrig tillbaka.
Då ringer enhetschefen upp och berättar att hon tillkallat brandkåren, som kan hjälpa till att bära mamman nerför trappan. Om ett larm går så måste de dock åka direkt.
Två sjukgymnaster kommer nu med en rullstol som brandmännen bär ner modern i, utan bälten. Någon färdtjänst finns inte längre tillgänglig, så dottern kör henne i sin egen bil, och efter många om och men kommer modern fram.

Nu kräver barnen svar på hur någon kan beviljas ett korttidsboende utan att någon ansvarar för eller informerar om hur man kommer dit.
– Hur kan det vara möjligt att ingen biståndshandläggare i kommunen finns att tillgå under en hel dag? Vem ansvarar för vårdtagaren om varken hemsjukvård, biståndshandläggare eller enhetschef anser sig ha ansvar?
– Hur kan det vara möjligt att behandla en människa så ovärdigt och kränkande som vi upplevde detta i dag? skriver de i brevet.

Dagens fråga

Är du allergisk mot pollen?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar

×