Boel Åkesson t.v och Britt-Marie Bjerre tittar till gutefåren på Änglarps Lugn. Nu hoppas de att vårdcentralerna ska remittera fler patienter till deras naturunderstödda rehabilitering. Arkiv: Stefan Sandström
Gutefåren är både nyfikna och försiktiga när
Ölandsgås och en mängd olika hönsarter är några av djuren på Änglarps Lugn. foto: stefan Sandström
Foto: Stefan Sandström. Änglarps Lugn ( i Algustorp, Röke) med naturunderstödd rehabilitering i Region Skånes regi. Boel Åkesson t.h. och Britt-Marie Bjerre t.v.

Djur och natur läker sår

röke Att umgås med djur och vistas i natur har många positiva effekter.
Det har Boel Åkesson tagit fasta på och erbjuder nu stöd på sin gård Änglarps Lugn utanför Röke. Tillsammans med Britt-Marie Bjerre, Kluvhult Nävlinge, är Änglarp de två gårdar i nordöstra Skåne som Region Skåne utsett vara NUR-gårdar, för naturunderstödd rehabilitering.

Nutida forskning visar att naturen kan ha en läkande effekt på många personer som lider av sjukdomar där kroppen på något sätt är stressad.
Miljöpsykologen Roger Ulrich menar att många av våra reaktioner och handlingsmönster är så kallat urtida. Vi vet medfött när vi kan koppla av och ta det lugnt. Det gör vi, enligt Ulrich, i landskap med god utsikt, skogsdungar och vatten i. Där har vi varit trygga i miljoner år, under den tid vi varit människa och utvecklats till en.
Psykologerna Rachel och Stephen Kaplan har en annan teori och menar att alla våra sinnesintryck når hjärnan antingen genom riktad uppmärksamhet eller spontan uppmärksamhet.
Den riktade uppmärksamheten sköter planering, tar beslut och kommer ihåg saker. Denna typ av uppmärksamhet kräver mycket energi och överbelastas den under lång tid kan det leda till mental utmattning och utbrändhet.
Den spontana uppmärksamheten tar ingen energi, den kan t.ex. komma i form av en fågel som sitter och kvittrar i ett träd eller en doftande blomma.
Enligt Kaplans är vi människor skapta för att leva i en naturlig miljö där den spontana uppmärksamheten överväger och den riktade endast är tillfällig.
Deltagandet på gårdarna är kostnadsfri.

Diagnoser som omfattas är lindrig depressiv episod, medelsvår depressiv episod, panik- och ångessyndrom, utmattningssyndrom.
Patienten måste ha en sjukskrivningsgrundande inkomst samt vara sjukskriven eller ha en förebyggande sjukskrivning.

Källa: www.anglarpslugn.se.
Läs också www.kluvhult.se och www.1177.se

– Det kan vara personer som är sjukskrivna av någon anledning som behöver ta ett nytt steg i livet, berättar Boel när tidningen möter henne på gården långt ute i skogen mellan Röke och Skånes Fagerhult.
Hennes intresse för att hjälpa och stötta människor har alltid funnits. Själv ser hon många fördelar av att ha växt upp på landet, nära natur och djur.
Därför föll det sig ganska naturligt att satsa på att ta emot människor med olika behov av hjälp.

Gården, Änglarps Lugn, köpte hon för tre år sedan. I dag finns här gutefår, Dexterkor, Ölandsgäss, flera olika hönssorter och så småningom ska hon också ha angorakaniner.
– Människors möten med djur kan lösa upp många knutar, menar Boel, men ser de sociala mötena som minst lika viktiga.

Personer som annars skulle sitta ensamma i sina hem, kanske medicinerade, får här en möjlighet att uppleva något annat. Träffa andra i liknande situationer, och inte längre känna sig ensam. Boel har många exempel på goda möten mellan människor.
– Men det finns inget tvång att umgås när man kommer hit, utan varje person får själv bestämma om man vill hjälpa till med sysslor på gården eller bara finnas till, tillägger hon.

De som, av läkare och försäkringskassa, blir ordinerade denna form av rehabilitering träffas på Boels eller Britt-Maries gård åtta veckor, tre gånger per vecka fyra timmar varje gång.
Efter gemensam samling kan deltagarna, 3-5 personer, själva välja vad de vill göra. antingen vara med i någon gemensam aktivitet eller bara ha ”egentid”.
– På en gård finns massor att göra året runt, säger Boel och nämner trädgård, ta hand om djuren, laga mat eller pyssla med något man tycker om.
Britt-Marie i Nävlinge har haft besökare under hösten. För Boels del inleds arbetet nu i februari.

Än så länge har tillströmningen inte varit så stor. Båda tror att orsaken är att inte många, vare sig de som behöver hjälp eller deras läkare, känner till denna form av rehabilitering. Men båda är övertygade om att intresset finns, och behoven.
– Historiskt var människan samlare och jägare i naturen, nu jagar vi priser på stormarknaderna istället för att gå ut i naturen på svampjakt.
Det menar Britt-Marie som på sin gård i Nävlinge också erbjuder hästunderstödd terapi.

Nutida forskning visar att naturen kan ha en läkande effekt på många personer som lider av sjukdomar där kroppen på något sätt är stressad.
Miljöpsykologen Roger Ulrich menar att många av våra reaktioner och handlingsmönster är så kallat urtida. Vi vet medfött när vi kan koppla av och ta det lugnt. Det gör vi, enligt Ulrich, i landskap med god utsikt, skogsdungar och vatten i. Där har vi varit trygga i miljoner år, under den tid vi varit människa och utvecklats till en.
Psykologerna Rachel och Stephen Kaplan har en annan teori och menar att alla våra sinnesintryck når hjärnan antingen genom riktad uppmärksamhet eller spontan uppmärksamhet.
Den riktade uppmärksamheten sköter planering, tar beslut och kommer ihåg saker. Denna typ av uppmärksamhet kräver mycket energi och överbelastas den under lång tid kan det leda till mental utmattning och utbrändhet.
Den spontana uppmärksamheten tar ingen energi, den kan t.ex. komma i form av en fågel som sitter och kvittrar i ett träd eller en doftande blomma.
Enligt Kaplans är vi människor skapta för att leva i en naturlig miljö där den spontana uppmärksamheten överväger och den riktade endast är tillfällig.
Deltagandet på gårdarna är kostnadsfri.

Diagnoser som omfattas är lindrig depressiv episod, medelsvår depressiv episod, panik- och ångessyndrom, utmattningssyndrom.
Patienten måste ha en sjukskrivningsgrundande inkomst samt vara sjukskriven eller ha en förebyggande sjukskrivning.

Källa: www.anglarpslugn.se.
Läs också www.kluvhult.se och www.1177.se

Dagens fråga

Tänker du på vad du slänger i toaletten?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar

×