På fredag hålls begravningen efter Erik Lindkvist, som blev 97 år gammal. PRIVAT BILD

Hälsan vacklade men tron var frisk

Som tidigare meddelats har Erik Lindkvist, Ehrenborg, Hässleholm, avlidit i en ålder av 97 år. Närmast anhöriga är makan Lizzie, sonen Rune med makan Marianne samt barnbarnen Jan, Lars och Ann med familjer.

Pingstförsamlingen i Hässleholms äldste medlem har fått flytta till sitt himmelska hem.
Erik Lindkvist var född den 29 maj 1920 i Bjärnum och växte upp i ett kristet hem och de var två syskon i familjen.
Han döptes i Betaniaförsamlingen i Bjärnum.
Tidigt i livet träffade han Lizzie och hon blev hans maka då de gifte sig i Bromölla 1951 och därefter bosatte de sig i Bjärnum. Erik och Lizzie fick ett barn, Rune och flera barnbarn och barnbarns barn.

Efter avslutad skolgång började Erik som lärling i ett möbelsnickeri och utbildade sig till möbelsnickare och i den branschen var han sedan kvar fram till sin pensionering.

Erik och Lizzie hade ett öppet och mycket gästvänligt hem. När församlingen i Bjärnum hade besök av predikanter och sångare fick de ofta bo och äta hemma hos makarna Lindkvist.
Eriks stora intresse var församlingen. Hans sång- och musikbegåvning ledde till att han i många år var sång – och musikledare och även organist.
Som styrelseledamot och äldste under många år hade han inblick i församlingens både materiella och rent mänskliga behov. Hans praktiska kunnande kom ofta till pass och även hans kärlek och omsorg.

2003 flyttade makarna till Hässleholm och då även till Pingstförsamlingen i Hässleholm. Erik och Lizzie tog aktivt del i verksamheten. De deltog flitigt i gudstjänsterna och var ett stöd i bönen.
Eriks hälsa började vackla och på grund av kroppsliga besvär fick han ett boende på Ehrenborg. Hans kroppsliga hälsa vacklade men kontakten med Gud var frisk. Han deklarerade ofta att ”Gud var hans sång och hans glädje” och det var alltid välsignat att be till Gud tillsammans med honom.

Den 28 december blev Erik akut sjuk och togs till sjukhuset. Han hade fått en hjärnblödning och den 2 januari på eftermiddagen somnade han in med Lizzie, Rune och Marianne vid sin sida.
Erik har gått för att möta Jesus, som han trott på och tjänat allt sedan unga år.
En älskad make, pappa, svärfar, farfar och morfar är saknad men i ljust minne bevarad. Vi som församling deltar också i saknade efter Erik och tackar Gud för det han har betytt för Guds verk.

×