Eva Grip flaggar för sitt Kölleröd i alla sammanhang hon kan. Foto: Håkan Jacobsson
Eva Grip. Foto: Håkan Jacobsson

Hon vill hålla landsbygden levande

När Eva Grip flyttade tillbaka till uppväxtorten såg hon den med nya ögon, hittade värden som hon vill dela med andra, för att hålla landsbygden levande.

”Eva Grip uträttar en kulturgärning för bygden som låter tala om sig långt utanför Hörbys gränser.” Det är en del av motivering till att Eva Grip fick förra årets kulturstipendium av Hörby kommun.
Hon är inte helt ovan vid att bli prisad – 2005 fick hon 5 000 kronor av Sparbanken Skåne för sitt arbete med att kulturliv och näringsliv i Skåne och Danmark att närma sig varandra, ta del av varandras tänk.
Den här gången är stipendiet på 10 000 kronor.
– Jag har ju gjort lite korta dokumentärfilmer om olika berättar här i området. Jag ska gå lite kurser så att jag blir bättre på att göra filmer.
Här i området, det är trakten kring hennes nygamla boplats i Kölleröd, sydost om Höör.

Nygammal är den därför att hon har flyttat dit, till Kölleröds gamla skola, förut; första gången var hon bara tio år gammal – dittills hade hon bott i Fränninge, när Vollsjö.
1977 tog hon sin lärarexamen vid lärarhögskolan i Linköping. I den staden, och i grannstaden Norrköping, arbetade hon sedan som lärare. Men hon kände att det där ändå inte riktigt var vad hon hade tänkt sig.
Hon började skriva och utbildade sig till folkhögskolelärare. I Sörmland undervisade hon på skrivarkurser och kvinnokurser, i svenska och engelska.
Hon ville komma närmare sina föräldrar och flyttade till Skåne, där hon såg fram emot att jobba på en friskola med konstnärlig inriktning.

Det visade sig att arbetet inte var riktigt som hon hade tänkt sig – det var inte lärare hon ville vara.
Hon tog sig en ordentlig funderare och kom fram till att det behövdes en kulturtidning för Öresundsregionen. Så hon startade Nerv och med tiden bildades föreningen Nerv/e, med syfte att göra näringslivet medvetet att det inom konstvärlden finns människor som tänker i annorlunda banor, och att de skulle kunna dra nytta av varandra.
Och hon skrev, noveller, drama, poesi.
Föräldrarna i Kölleröd besökte hon då och då.
– De bodde här till 2010. Då dog de båda två.
– Vi är tre syskon, och två av oss ville ta det lite lugnt med försäljningen av huset.
De ordnade lite arrangemang, som konstkafé och loppis.
– Hela bygden kom hit. Vi tänkte att vi fortsätter och ser vad som händer.
En sak som hände var att Eva fann att hon trivdes väldigt bra i sin ungdoms trakter. Hon upptäckte dem på nytt.

– Jag fick liksom nya ögon för det här området. Såg hur fantastiskt fint här är.
Hon hörde sig för bland folk och firmor i trakten om det fanns intresse för ett EU-stött så kallat leaderprojekt. Sådana syftar till att utveckla landsbygden genom att offentlig och privat sektor samarbetar med ideella krafter.
Hon fick gehör och på det viset kom Hotspot Kölleröd till. Det syftade till att aktivera krafter inom en mils radie från Kölleröd.

– Vi ville utforska hur man kan öka attraktionen för vilken ort som helst genom att använda sig av kulturen, använda den som förstärkande element.
Man åstadkom mycket under de tre år som projektet drevs.
Bland annat reaktiverade man föreningen Jöns Henrikssons minne; den har sin utgångspunkt i prästgården i Östra Sallerup och den 1680-talsträdgård som fortfarande finns kvar där och som anlades av den väldigt specielle kyrkoherden Jöns Henriksson. Guider utbildas kontinuerligt och varje söndag klockan 14 är det visning av trädgården, från mars till november.

Numera är hon pensionär, men har fortsatt skriva dikter och noveller. I den mån allt engagemang för trakten tillåter,
Och så har hon andra intressen:
– Förra året gick jag en målarkurs, digitalt. Då blev det inte så mycket skrivet.
Att Eva fått en central roll i sin nygamla hembygd visar sig för övrigt i att hon upplåter plats åt en julgran modell större på sin tomt. Den är ditsatt i regi av Kölleröds julgransförening.