Annons

Parlez-vous français?

Opinion Kristianstad kommun avskaffar franskan i kommunens högstadieskolor.
Opinion • Publicerad 24 januari 2018 • Uppdaterad 24 november 2021

Kristianstad kommun avskaffar franskan i kommunens högstadieskolor. Det är ett ytterligare steg mot en överraskande snabb nedmontering av moderna språkkunskaper bland unga.

När svenska elever testas är de mycket duktiga på engelska, men dåliga på andra språk. Även spanska, som fler väljer än franskan, är de dåliga på.

Annons

Att ett extra språk inte längre är obligatoriskt lär vara den största anledningen till bristen på intresse. Det är inte konstigt att skoltrötta tonåringar väljer något som kan uppfattas som ”lättare” om valet är fritt.

Nästan ingen vill heller utbilda sig till språklärare, vilket under omständigheterna inte är konstigt: det blir knappast någon framtidsbransch om den här utvecklingen fortsätter. Lärarfacket påpekar att endast 16 personer började på språklärarprogrammet hösten 2015 och endast 50 elever fick betyg i tyska sju, trots att Tyskland är Sveriges viktigaste exportland.

Är det ett problem? I så fall, hur stort? Vi är som sagt bra på engelska, vilket lär bero på att mycket engelskspråkig kultur som konsumeras, inte på att skolan lyckas här. Svenska elever har hög läsförståelse, men är dåliga på att skriva. Hade skolan stått bakom kunskaperna hade förmodligen balansen varit en annan.

Kanske är detta bara naturliga konsekvenser av internetanvändningen och ytterligare en sak som vi medelålders och äldre personer kan oja sig över under rubrikerna ”vad ska det bli av dagens ungdom”, ”det var bättre förr” eller ”när jag gick i skolan var det minsann ordning.”

Det är nog ingen risk att unga människor inte kommer att kunna kommunicera med varandra. Den rumphuggna ”internetengelskan” pepprad med symboler och bilder är förmodligen mer lingua franca än vanlig engelska någonsin varit.

Är det ens ett problem att svenska elever inte vill läsa franska med tanke på att det är EU:s officiella språk? Det är trots allt på knackig, rätt ogrammatisk engelska kommunikationen sker inom unionen. Till och med offentliga dokument kan innehålla genanta språkfel.

Men: det är samtidigt obegripligt: unga människor reser mycket och skulle ha nytta av moderna språk. Det räcker med att åka till ett franskspråkigt land för att engelskan inte ska räcka till. Många personer med franska eller spanska som modersmål kan eller vill inte prata engelska. Så visst begränsar man sig.

Dessutom riskerar det att bli ytterligare ett handikapp för unga på arbetsmarknaden. Lägg det här på varningar om betygsinflation, dåliga Pisa-resultat och larm om lägre kompetensnivå hos högskolestudenter: det blir då en rimlig fråga för en arbetsgivare varför hen ska välja en ung, nyutexaminerad person som valt bort språk, när hen kan få en tio år äldre anställd med flera språk och examen från en period då högskolan hade mer resurser?

Svenskar hade tidigare mångspråkigheten som en fördel jämfört med unga från andra europeiska länder. Språk är också kultur och ett sätt förstå andra. Svenskar har redan något av ett underskott på kulturellt kapital, vi behöver inte göra det värre.

Martina JarminderSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons