Hård kritik efter terror

Anhöriga till offer för terrorattacken i Bryssel för två år sedan riktar hård kritik mot Belgiens sätt att hantera efterräkningarna efter terrordådet. Bland annat de svenska offren skildrar ett ointresse från myndigheternas sida och ouppfyllda löften om pensioner, läkarhjälp och ersättningar.
Belgiens stora, sega byråkrati är inte att leka med till vardags heller. Det kan krävas en överväldigande mängd administration för betydligt mindre komplicerade frågor än att bemöta terroroffer. Det överraskar inte, men det är oavsett en besvikelse. Det offentliga ska inte bidra till att traumatisera offren ytterligare efter en sådan händelse.
Belgien lär utsättas för ytterligare terror, i någon form. Det är så vitt vi vet Europas jihadisttätaste land. Det är ytterligare ett skäl till att man borde vara förberedd på en sådan attack och på dess konsekvenser. Att ha dålig krisberedskap är inte bara ett problem för att hantera efterräkningar efter bomberna på Zaventems flygplats, utan för hur man klarar nästa attack.
En viss krismedvetenhet finns: Röda Korset besöker Europaparlamentet med jämna mellanrum för att anställda ska kunna lämna blod under arbetsdagen. Det är en bra övning.
Tråkigt nog är Europa numera så luttrat att inget land kan hänvisa till inkompetens eller aningslöshet.
Ett av offren för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, som har tillfälligt uppehållstillstånd och vårdas för sitt förlorade ben, beskriver också olika problem i sin kontakt med myndigheterna. Sverige bör lyssna på henne och ta lärdom av kritiken från offren i Belgien. Även Sverige måste vara väl förberett för katastrof.
Det minsta offer och anhöriga kan förvänta sig är att bli bemötta med respekt och medkänsla av landets myndigheter. Att det inte har skett i det här fallet är et stort misslyckande för Belgien. Landet har som värd för de europeiska institutionerna ingen ursäkt för att inte har någon krisplan.

×