Annons

Stän­dig eko­no­misk till­växt är en fan­ta­si

Debatt Vi har inte oänd­ligt med re­surser, vil­ket in­ne­bär att vi inte stän­digt kan pro­du­cera och öka pro­duk­tionen samt kon­su­mera och öka kon­sum­tionen, påpekar Klas Sivén, språk­rör Grön Ung­dom Syd.
Debatt • Publicerad 30 januari 2018 • Uppdaterad 14 december 2021
Den eko­no­miska till­växten kan ligga bak­om kli­mat­för­änd­ringarna som miss­tänks orsaka bland an­nat fler översvämningar. 					                  Foto: TT
Den eko­no­miska till­växten kan ligga bak­om kli­mat­för­änd­ringarna som miss­tänks orsaka bland an­nat fler översvämningar. Foto: TT

Syf­tet med po­li­tik är att för­bättra män­ni­skors väl­må­en­de. Det är en trend vi kan se un­der hela 1900-talet.

I stor ut­sträck­ning har det handlat om grund­läg­gan­de väl­färd, av typen skola, vård och om­sorg. Vi har strävat ef­ter att få mer tid att dis­po­nera över själva. Tid för fa­miljen, vänner och fö­re­nings­en­ga­ge­mang. Kort sagt: fri­tid. Vi har gått från tolv till åtta tim­mars ar­bets­dag, och strävat ef­ter att ar­beta mind­re och mind­re.

Annons

Men nå­gon­stans stannade ut­veck­lingen och vände om.

Ett vik­tigt verk­tyg för att för­bättra män­ni­skors väl­må­en­de har varit och är ekonomin, och his­to­riskt un­der 1900-talet har ekonomin an­vänts i det­ta syf­te. Se­dan 1990-talet har det ändrats och po­li­ti­ken be­drivs nu med syf­tet att män­ni­skan ska för­bättra ekonomins väl­må­en­de.

Ekonomin är idag inte ett verk­tyg för män­ni­skans väl­må­en­de, snarare är män­ni­skan ett verk­tyg för ekonomin.

I en kom­pa­ra­tiv kon­sum­tions­ekonomi driven av stän­dig till­växt krävs det att vi var­je år pro­du­cerar mer och kon­su­merar mer.

Vid skapan­det av var­je pro­dukt, var­je gång pengar ge­ne­reras och vo­lymen av ekonomin ökar, ökar ock­så ut­släppen. Ut­släpp som har en fruk­tans­värd in­ver­kan på mil­jön och kli­matet.

Vem som helst kan se att stän­dig eko­no­misk till­växt är en fan­ta­si. Vi har inte oänd­ligt med re­surser, vil­ket in­ne­bär att vi inte stän­digt kan pro­du­cera och öka pro­duk­tionen samt kon­su­mera och öka kon­sum­tionen.

När ekonomin ökar är det en eko­lo­gisk kost­nad vi blir tvungna att be­ta­la, för bak­om var­je kro­na, euro och dol­lar gömmer sig ett osyn­ligt ut­släpp, en eko­lo­gisk kost­nad.

Ekosystem ef­ter ekosystem rubbas och sätts ur spel i jakt ef­ter ökad till­växt och pro­fit.

När vi an­vänder ekonomin på rätt sätt finns det möj­lig­heter att åstad­komma fan­tas­tiska saker. De mil­jon­tals män­ni­skor som lever sina liv i fat­tig­dom, som hade kun­nat tas ur fat­tig­domen och ges chansen till bättre liv, de hindras av strä­van ef­ter eko­no­misk till­växt efter­som de är längst ner på to­tem­på­len och så­le­des sist att få ta del av en växande ekonomi. Men ock­så för att det är de som har det sämst i dag som kommer att drabbas hårdast av kli­mat­för­änd­ringarna och mil­jö­för­stö­rel­sen.

Vill vi på all­var ta män­ni­skor ur fat­tig­dom och öka män­ni­skors väl­må­en­de kan vi an­vända ekonomin som verk­tyg, men inte till­växt, och män­ni­skor får inte an­vändas som me­del för till­växt.

Annons

Ett av de största pro­blemen vi har idag i dis­kus­sionen om till­växt är att vi lik­ställer till­växt med väl­må­en­de och se­dan mä­ter det i BNP. Det­ta är väl­digt pro­ble­ma­tiskt och in­ne­bär att till­växt blir ef­ter­strä­vans­värt och mil­jön får lida.

Men om vi kopplar isär be­greppet till­växt från väl­må­en­de och ser det som två skilda fe­no­men upp­täcker vi plöts­ligt det ab­surda i att mäta väl­må­en­de i BNP. Om vi an­vänder BNP för att mäta till­växt, var­för skulle vi då ock­så an­vända det för att mäta väl­må­en­de?

Vi be­höver allt­så an­vända oss av andra mät­me­toder. Om vi inte mä­ter väl­må­en­de i BNP blir till­växt helt plöts­ligt inte så in­tres­sant läng­re.

Efter­som be­folk­ningen ökar och vi har be­hov av re­form­ut­rym­me sinar det plöts­ligt i stats­kas­san om ekonomin slutar växa.

För att kom­pen­sera för det­ta är vi allt­så i be­hov av en ny för­del­nings­po­li­tik. En för­del­nings­po­li­tik som be­skattar ägande av ka­pi­tal myc­ket mer och ar­be­te myc­ket mind­re. Det­ta ock­så efter­som mänsk­ligt ar­be­te kommer att minska dras­tiskt fram­över, till följd av au­to­ma­ti­se­ring.

Men efter­som vi kommer att vara i be­hov av att eko­no­miskt bi­be­hålla väl­färd och väl­må­en­de måste vi allt­så börja be­skatta själva pro­duk­tionen, el­ler om­sätt­ningen, ett fö­re­tag gör.

På så vis – till­sam­mans med att vi slutar med ut­vin­ning av fos­sila bräns­len och änd­liga re­surser, ar­be­tar mind­re, pro­du­cerar mind­re och kon­su­merar mind­re – har vi allt­så möj­lig­heten att ställa om ekonomin till en eko­lo­giskt håll­bar ekonomi.

Men då måste vi om­vär­dera hur vi mä­ter väl­må­en­de och väl­färd.

Klas Sivén Språk­rör Grön Ung­dom Syd
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons