Me­di­erna är värda drifts­stöd

Den 20 mars har kul­tur- och de­mo­kra­ti­min­i­ster Alice Bah Kuhnke utlovat den länge väntade me­die­pro­po­si­tionen. Den för drygt ett år se­dan av An­net­te Novak pre­sen­terade Me­die­ut­red­ningen har fått gans­ka hård kri­tik. Hur myc­ket av ut­red­nings­för­slagen som blir kvar har rege­ringen inte velat av­slöja. Kan­ske inte så myc­ket.
EU har haft in­vänd­ningar mot det be­fint­liga presstödet med hän­vis­ning till kon­kur­rens­re­glerna. Där­för måste dagens re­gler för­ändras. Men ock­så branschens ändrade för­ut­sätt­ningar ger an­led­ning att ta fram ett nytt re­gel­verk. Men att staten ger stöd till den för de­mo­kra­tin så vik­tiga gransk­ning och ny­hets­för­med­ling som se­riösa me­di­er gör är vik­tigt.

Grund­tan­ken i Me­die­ut­red­ningen är att stöd ska kun­na utgå obe­ro­en­de av dis­tri­bu­tions­form, allt­så både tryckta tid­ningar och di­gi­talt dis­tri­buerade me­di­er. Det är na­tur­ligt­vis rätt, men det ställer krav på stöd­reg­lerna så att inte di­gi­tala me­di­er gynnas i för­hål­lan­de till tryckta me­di­er.
Tron på att di­gi­tala me­di­er inom en snar fram­tid kommer att helt slå ut de tryckta pro­dukterna är tro­li­gen en il­lu­si­on. En brit­tisk stu­die som pub­li­cerades strax före nyår visar att unga per­soner läg­ger ned dub­belt så lång tid på att läsa tryckta dags­tid­ningar som på att läsa tid­ningar on­li­ne. För me­del­ål­ders och äld­re lär för­hål­lan­det inte vara till mer den di­gi­tala läs­ningens för­del.
Trots oer­hörda in­satser från me­die­fö­re­tagen är de di­gi­tala in­täkterna fort­fa­ran­de inte mer än om­kring tio pro­cent av de to­tala in­täkterna. Den di­gi­tala an­non­se­ringen går till stor del till glo­bala jät­tar som Goo­gle och Face­book.
Sam­ti­digt har jour­na­li­stiken mon­terats ned på många håll. I dag saknar var fjär­de kom­mun en ny­hets­re­dak­tion. Det gäller inte läng­re bara stor­städernas för­orter utan ock­så ex­em­pel­vis många skånska kom­muner. Där­med ur­holkas den de­mo­kra­tiskt vik­tiga be­vak­ningen.

I takt med minskande upp­la­gor har dis­tri­bu­tionen av pap­pers­tid­ningarna blivit dyrare. Där­för be­höver dis­tri­bu­tions­stödet höjas vä­sent­ligt. Länge än kommer pap­pers­tid­ningen att vara den främs­ta lo­kala ny­hets­käl­lan.
Den ti­digare presstöds­ut­red­ningens för­slag om att posten skulle delas ut ti­diga mor­gnar för att dags­tid­ningen skulle kun­na samdistribueras med lant­brev­bä­ringen borde snarast ge­nom­fö­ras. Postnord har inte läng­re kravet på övernattbefordran av brev, vil­ket öppnar för den lös­ningen.

Ut­red­ningens för­slag att stödet ska ges i för­hål­lan­de till kost­naderna kan inte ac­cep­teras. Det skulle vara en­bart kost­nads­dri­van­de. Lika fel­tänkt är att stödet skulle vara be­ro­en­de av kva­li­tets­gransk­ning i en stat­lig nämnd.
Där­emot bör ett vill­kor för stöd vara dels att en an­sva­rig ut­gi­va­re finns, dels att tid­ningen är an­sluten till den etiska pröv­ningen som Pressens opi­ni­ons­nämnd ut­gör.
Stödet bör pre­miera an­talet kom­muner där det finns re­dak­tioner och att en hög an­del re­dak­tio­nellt ma­te­ri­al lik­som egen­pro­du­ce­rat (unikt) ma­te­ri­al pub­li­ceras. Där­emot bör vare sig dis­tri­bu­tions­form el­ler upp­la­ge­in­täkter vara vill­kor.
Googles eko­no­miska makt måste ock­så re­gleras – men på EU-nivå.