Bokskogens vd: Det är medarbetarnas ansvar

VINSLÖV Bokskogens vd Linus Winterboren vet inte varför de anställda slutar på löpande band, men lägger ett stort ansvar på personalen när det gäller rutiner och riskbedömningar.

– Behandling beror ju på vad den enskilde medarbetaren gör. Den börjar på morgonen när man väcker barnet och är sedan all den tid man tillbringar med ungarna, säger han när tidningen når honom på telefon.

Ett år har passerat sedan Linus Winterboren tog över Bokskogens hem, som varit igång sedan 1991.

Vad säger du om att flera som sagt upp sig menar att det bara är förvaring, att ni ger ungdomarna frukost, kör dem till skolan och det är allt?
– Om jag hade varit behandlare och du hade varit unge så är ju alla våra samtal del i behandlingen.

Det måste ju finnas någon metodik att utgå ifrån. Hur hjälper man till exempel en person som har problem med sin aggression?
– Det kan du göra genom ett lågaffektivt sätt, samtal och att skapa sammanhang, och det är den enskilde medarbetaren som gör det. Man kan inte som en snickare bara komma till ett bygge och säga ”vi bygger ingenting här”. Alla är delaktiga i behandlingen.
– Säger man att man inte har någon behandling så säger man också att antingen har jag inte förstått mina arbetsuppgifter eller så har jag inte utfört mina arbetsuppgifter.

Hur är det med olika metoder, som Repulse eller motiverande samtal eller KBT?
– Om det är en metod som vi har möjlighet att erbjuda så gör vi det.

Vad är det för metoder som ni kan erbjuda?
– I dagsläget?

Ja, precis.
– I dagsläget så har vi Kids-samtal, vi har Repulse och Art, aggression replacement training.
(Samtliga dessa är behandlingsformer som inriktar sig på till exempel impulskontroll och utagerande beteende, reds. anm.)

Bokskogens vd Linus Winterboren skriver i sitt svar till Arbetsmiljöverket: ”Personalen är utbildad i Terma, terapeutiskt möte med aggression”. Han återkommer också till just detta när han redogör för hur den allvarliga incidenten kunde inträffa: ”Personalen bemötte inte pojkarna enligt metoderna i Terma” skriver han.
Enligt uppgift till tidningen har dock de anställda bara fått gå en av fyra dagar på utbildningen.

Är utbildningen avslutad?
– Ja, med de människorna vi har är den det, sedan kommer det ju nya medarbetare.

De som är anställda nu är alltså utbildade. Har de gått alla de här fyra dagarna?
– Nej, vi håller på.

Men du sa precis att de var utbildade, att de var färdiga.
– Nej, färdiga vet jag inte om jag sa, men de har utbildning i Terma.

Hur mycket har de gått?
– De har gått en komprimerad heldag.

Enligt en före detta anställd ska du ha sagt att ni skulle ta ungdomarna med svårast problem eftersom de gav mest pengar.
– Det är ren lögn. Vi har ett dygnspris och det är upphandlat.

Så du menar att det är samma oavsett vad personen har för behov.
– Det är styrt i upphandlingen.

Vad har ni för dygnspris?
– Det går jag inte in på, av konkurrensskäl.

Personalen säger att pojkarna kunde knarka öppet inne på hemmet utan att det ledde till några konsekvenser. Är det så?
– Nej, så är det inte, och jag antar att det här går tillbaka på en placering som avslutades i somras, där en av pojkarna använde droger på boendet och det var direkt åtgärder på det. När man säger så här som medarbetare; ”det blir inga konsekvenser”, då innebär det ju också att medarbetaren inte gör sitt jobb. Man har som medarbetare ett mandat att lösa det här.

Det är den enskildes ansvar helt enkelt?
– Ja, det är medarbetarens ansvar.

Vad ska de göra då om något sådant händer?
– Det finns handlingsplaner i respektive ungdoms pärm om vad som gäller. Det kan vara alltifrån att man kontaktar den sociala jouren på en gång till att man pratar med föräldrarna eller att pojken ska skrivas ut omgående.

Socialsekreteraren i Ronneby var kritisk på en lång rad punkter. Vad säger du om det?
– Vi har sekretess och jag kan inte svara på det här. Vi har svarat Ivo och Ivo har kommit fram till att de inte ville uttala någon kritik. Ivo är nöjda med hur vi har gjort.
(Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, var dock kritisk på flera punkter, vilket du kan läsa om i måndagens tidning, reds. anm.)

Men socialförvaltningen menar att ni tog betalt för dygn trots att pojken inte vistades där. Stämmer det?
– Ja, det har vi ju gjort. När någon avviker så meddelar vi ju sociala jouren eller handläggaren och så fattar de beslut om huruvida vill säga upp platsen eller inte.
– Platsen kostar ju lika mycket oavsett om det är en unge som sover i rummet eller inte. Det enda vi tjänar på att ungen inte är där är ju matkostnaden.

En hel del anställda har slutat under sommaren, nästan hela gruppen gick. Vad tror du det beror på?
– Jag kan inte alls spekulera i det. Alla som säger upp sig har möjlighet till ett uppföljande samtal men det är det ingen som har velat ha.

Sedan har ni rekryterat nya och av dem har sex slutat efter sommaren. Vad beror det på?
– En del har fått jobb närmare hemmet, en del har fått andra tjänster som vi inte kunnat matcha.

Har det med boendet och kritik mot det att göra?
– Nej, det tror jag inte.

Vad jag hört så är många kritiska till att det saknas rutiner, riktlinjer och riskbedömningar. De får sköta sig själva utan någonting att falla tillbaka på.
– Ja, då är vi där igen. Det är medarbetarna som utför arbetet. Vi har en medarbetare nu som har som deluppgift att skriva rutiner. Men medarbetarna svarar själva för att skriva riskbedömningar. I de allra flesta fall så gör de det.

Är det inte en fråga för ledningen att göra riskbedömningar, skriva ner rutiner, hur man ska agera i olika situationer?
– Jo, men det innebär ju inte att det måste vara en chef som håller i pennan. Det går ju att delegera, till en medarbetare.

Du sa just att det var upp till alla medarbetarna att ta det här ansvaret.
– Riskbedömningar utifrån socialtjänstlagen ska varje medarbetare göra utifrån varje arbetspass, inför varje moment. Riskbedömningar utifrån arbetsmiljölagen gör vi tillsammans med skyddsombuden från facken.

Har ni gjort det nu alltså?
– Det är ett arbete som pågår.

När ska det vara färdigt?
– Det har jag inte i huvudet, men om jag minns rätt så är det någon gång i slutet av februari.

Har ni rutiner?
– Vi har rutiner men vi skriver nya rutiner varje vecka. Det uppstår ju hela tiden nya situationer som vi inte har förutsett och då ser vi till att skapa rutinerför detta.

Ska man inte egentligen ha rutinerna klara när man drar igång?
– Det ska man ha, och med tanke på att verksamheten pågått här sedan -91 så är det faktiskt märkligt att det inte fanns rutiner. Men det är något som vi gör hela tiden.

Du har ju ändå haft verksamheten i ett år.
– Vi har rutiner, men ju duktigare vi blir på verksamheten desto mer ser vi ju vad som fattas.

Dagens fråga

Har du fått spam-sms någon gång?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar

×