Annons

Kol­lek­tiv­av­talen be­höver förnyas

Krönika Ska kol­lek­tiv­av­tals­mo­dellen för­bli stark, vil­ket alla tjänar på, måste parterna an­passa sig till den om­struk­tu­re­ring som på­går på arbetsmarknaden.
Opinion • Publicerad 22 februari 2018 • Uppdaterad 25 november 2021

Kol­lek­tiv­av­tals­mo­dellen är nå­got Sverige för­sva­rar i EU, där de flesta länder istäl­let har lag­stad­gade mi­ni­mi­löner och be­tyd­ligt större in­bland­ning av staten i hur arbetsmarknaden fun­gerar.

I mån­dags pre­sen­terade Med­lings­in­sti­tutet en rap­port som pekade på att kol­lek­tiv­av­tals­mo­dellen fun­gerar bra. Trots att näs­tan 500 av­tal om­för­handlades un­der för­ra året ut­löstes inga kon­flikter, även om flera var­sel lad­es. Det har varit vär­re. Senast 2008 för­lo­rades över 100 000 ar­bets­dagar när Vård­för­bun­det tog ut med­lemmar i strejk.

Annons

För­ra vec­kan lade Ar­bets­mark­nads­eko­no­miska rådet (AER) fram en rap­port: ”Hur fun­gerar kol­lek­tiv­av­talen?” Den är hur de struk­tu­rella för­änd­ringarna på arbetsmarknaden – sys­sel­sätt­ningen i så­väl of­fent­lig sek­tor som stora fö­re­tag har minskat me­dan små­fö­re­tagen och tjäns­te­sek­torn ökat sina an­delar – på­verkar kol­lek­tiv­av­tals­mo­dellen som ex­pert­rådet har stu­de­rat.

Att kol­lek­tiv­av­tals­mo­dellen har stor be­ty­del­se för den svenska arbetsmarknaden, så­väl fö­re­tag som an­ställda, är alla över­ens om. De flesta håller med om att kol­lek­tiv­av­talen spelar en vik­tig po­si­tiv roll.

Hit­tills är an­slut­ningen näs­tan all­om­fat­tan­de. Men den minskande fack­liga an­slut­ningen kan på sikt bli ett pro­blem, även om alla an­ställda om­fattas av kol­lek­tiv­av­talen – även de som inte är med­lemmar i nå­got fack­för­bund.

Ned­gång­en i fack­lig or­gan­i­sa­tions­grad gör att det allt­mer blir fö­re­tagens vilja att teckna kol­lek­tiv­av­tal som kommer att av­göra om mo­dellen över­lever på lång sikt.

Fort­fa­ran­de är de fack­liga or­ga­ni­sa­tionerna starka och or­ga­ni­serar väl över hälften av alla an­ställda. Men minskar in­tres­set för att vara fack­lig med­lem yt­ter­li­ga­re kan det bli svårare för facken att tvinga fram kol­lek­tiv­av­tal. Då är det vik­tigt att fö­re­tagen ser för­de­la­rna.

I dag är de flesta fö­re­tag po­si­tiva. En­ligt AER:s en­kät skulle 60 pro­cent av fö­re­tagen teckna av­tal även om fackets möj­lig­heter att ge­nom strids­åt­gärder tvinga fram av­tal minskade.

Större fö­re­tag är mer po­si­tiva än mind­re, vil­ket visar att av­talen ut­går från för­hål­lan­dena på stor­fö­re­tagen. Ska kol­lek­tiv­av­tals­mo­dellen fort­sätta vara stark bör allt­så facken gå med på att an­passa av­talen så att de passar även små fö­re­tag med mind­re ad­mi­nist­ra­tiva re­surser.

Fö­re­tag med sif­fer­lösa av­tal är mer po­si­tiva till kol­lek­tiv­av­talen. Det mot­stånd som finns främst inom LO kan be­höva över­g­es.

Fö­re­tagen vill teckna av­tal i första hand där­för att det ”ska vara så” och ger fö­re­tagen an­se­en­de. Om den här normen skulle för­svagas, till ex­em­pel på grund av nya EU-re­gler, kan stödet för kol­lek­tiv­av­tal ero­dera.

De an­ställda ser för­månerna som kommer med kol­lek­tiv­av­talen som en själv­klar­het oav­sett med­lem­skap i facket. Det är nå­got som fack­för­bunden måste ta på all­var. Ska de­ras styrka som av­tals­part fort­leva måste med­lems­an­talet hållas uppe, även utan skat­te­sub­ven­tioner. Då måste för­de­la­rna med av­talen påvisas.

Det finns allt­så en del att fun­dera på för så­väl fack­för­bund som ar­bets­gi­var­or­ga­ni­sa­tioner. Ska kol­lek­tiv­av­tals­mo­dellen för­bli stark, vil­ket alla tjänar på, måste de an­passa sig till den om­struk­tu­re­ring som på­går på arbetsmarknaden.

Yng­ve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons