Sverige har under lång tid byggt upp en infrastrukturskuld som i dag skapar stora problem för näringslivet och samhället. ”Ett utmanat Sverige” är Svenskt Näringslivs satsning på att presentera långsiktiga reformförslag. Foto: TT
E6:ans överbelastning är, enligt rapportförfattarna, ett exempel på ineffektiv satsning på infrastruktur. Arkivbild

Skåne satt på svältkur

Skåne Regeringens fördelning av pengar till vägar och järnvägar styrs av regionalpolitiska hänsyn istället för samhällsekonomiska. Skåne har de senaste 60 åren fått betydligt mindre av investeringskakan än vad som motiveras av länets bidrag till landets bruttonationalprodukt, BNP.

Den slutsatsen dras i en genomgripande rapport som Tore Englén och Joakim Pettersson på analys- och teknikkonsultföretaget WSP gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Genom mödosamt grävande i gamla publikationer från Statistiska Centralbyrån har de skapat en länsvis fördelning av statliga väginvesteringar för perioden 1952-2014 liksom järnvägsinvesteringar 1995-2014.
– De tre storstadslänen Skåne, Stockholm och Uppsala har fått minst pengar till vägar och järnvägar i förhållande till sina bidrag till landets ekonomi jämfört med landets glest befolkade län, där Norrlandslänen särskilt utmärker sig som mest gynnade, säger Tore Englén.

Norrlandslänen har de senaste 16 åren fått tillbaka lika mycket till investeringar i infrastruktur som deras ekonomi har bidragit till mätt i BNP.
Skåne har fått tillbaka drygt en tredjedel.
– Det betyder att väg- och järnvägsinvesteringarna har stått för en betydande del av tillväxten i Norrland. Visst måste det tas regionalpolitiska hänsyn, men det är lite för skevt, menar Tore Englén.
Alla investeringar i vägar och järnvägar vägs samman till en samhällsekonomisk nytta. Gränsen för det som är lönsamt går vid 0 (noll). Allt därutöver bedöms som lönsamt medan motsatsen är tvärtom.
– När regeringen ska ta ställning till fördelningen av pengar till olika projekt vet de vilka projekt som har en hög samhällsekonomisk nytta. Men när de har tagit hänsyn till en rad regionalpolitiska krav går inte pengarna till där det finns stora trafikvolymer, som ger störst nytta totalt för landet. Botniabanan i Norrland är ett exempel på detta, säger Tore Englén.
Där plöjde staten ner många miljarder i ett järnvägsprojekt som bara en bråkdel resenärer och gods utnyttjar jämfört med de folktäta och ekonomiskt starka storstadsregionerna.

– Vår rapport visar på skevheten och ineffektiviteten i infrastrukturpolitiken. Det hjälper inte storstadsregionerna om för mycket pengar skickas ut i buskarna. Vi bör alltså satsa mer pengar på infrastruktur och se till att använda pengarna mer effektivt. Storstadslänen borde få en större del av potten, säger Tore Englén.
Sveriges ekonomi har under lång tid vuxit snabbare än byggande och underhåll av vägar och järnvägar.
– Transportsystemet räcker inte till och vi har byggt upp en stor infrastrukturskuld. Trots att förslaget till ny nationell plan för transportsystemet innehåller en avsevärd ökning av budgeten för kommande tio år så kommer denna inte att räcka till för att åtgärda skulden för missade insatser i infrastrukturen, förklarar Tore Englén.
Det blir bara trängre och trängre på vägar och järnvägar och frustrationen hos resenärer och näringsliv tilltar.

Enligt rapporten så ska investeringarna göras där de gör störst nytta, istället för att smeta ut kakan över hela landet.
Satsar staten på de lönsamma projekten ökar samhällets vinst och då blir det efterhand mer pengar över till de mindre lönsamma projekten. Nu blir alla förlorare på olika sätt.
Med den analysen blir, enligt rapporten, det rätt tydligt att Trafikverkets nationella plan med bantade satsningar på höghastighetståg, regiontrafik och E6:ans utbyggnad med tre filer i Västskåne, för att ge några exempel, offer på regionalpolitikens altare.
– Trafikverket vet var satsningarna bör göras, men de är givetvis inte döva för vad som sker i politiken, säger Tore Englén.
Effekten blir, enligt Tore Englén, att investeringarna blir för snålt tilltagna.
Det som ligger Skåne i fatet nu, menar Tore Englén, är att det inte finns något tydligt krav från Region Skåne.
– Politiken ger en splittrad bild till regeringen. Styret i minoritet säger nej till utbyggd E6:a medan majoriteten vill ha den.
En annan hämsko är att kostnadskontrollen är svag i de långsiktiga projekten som nästan alltid blir mycket dyrare än kalkylen.
– Här är det svårt att utkräva ansvar i dag, menar Tore Englén.

×