Kon­tan­tstopp är diskriminering

Riks­banks­chefen Ste­fan Ing­ves gick i Dagens Nyheter i tis­dags ut med bud­skapet att det är vik­tigt att kun­na be­ta­la för va­ror och tjänster även i kris­lä­gen, till ex­em­pel om elen inte fun­gerar.

Det han me­nade var att en av­veck­ling av kon­tan­ter som be­tal­nings­me­del kan vara sam­hälls­far­ligt. I för­läng­ningen blir det då pri­vata fö­re­tag som till­han­da­håller be­tal­nings­me­del, nå­got som Riks­ban­ken har haft mo­no­pol på i mer än hund­ra år.

Det handlar ock­så om to­tal­för­svaret. ”Sve­ri­ges be­red­skap för­svagas om vi vid en all­var­lig kris el­ler krig inte i för­väg har be­stämt oss för hur hus­håll och fö­re­tag ska be­ta­la för driv­me­del, pro­vi­ant och andra nöd­vän­dig­heter”, skrev riks­banks­chefen.

En an­nan as­pekt som vär­deras högre i andra länder är in­te­gri­teten. Med elek­tro­niska be­tal­ningar kan var­je trans­ak­ti­on spåras, vil­ket fram­för­allt olika fö­re­tag vill an­vända för mark­nads­för­ing. Kon­tan­ter ger inte des­sa elek­tro­niska spår.

Trots att svenska kro­nor, i form av se­dlar och mynt som ges ut av Riks­ban­ken, är lag­liga be­tal­nings­me­del en­ligt riks­banks­lagen blir det allt van­ligare att bu­tiker och banker vägrar ta emot kon­tan­ter. Ge­nom tolk­ningen att det handlar om en­skilda af­färs­över­ens­kom­mel­ser kring­ås lag­re­geln.

Sverige är näs­tan unikt i att minska kon­tant­an­vänd­ningen. Här har vo­lymen kon­tan­ter mer än hal­verats de senaste tio åren. I euroområdet lik­som i USA har istäl­let vo­lymen kon­tan­ter, se­dlar och mynt, för­dubblats un­der sam­ma tids­pe­ri­od.

Visst är det be­kvämt i många sam­man­hang att be­ta­la med kort el­ler över nätet. Men or­saken till den snabba minsk­ningen av kon­tant­an­vänd­ning i Sverige är bankernas agerande mer än kundernas öns­kan.

För 25 år se­dan boj­kottade många bu­tiker kort­an­vänd­ning be­ro­en­de på att bankerna och kort­fö­re­tagen tog ut så höga av­gifter för be­tal­ningarna. Det gör de fort­fa­ran­de, men nu har bankerna in­fö­rt ännu högre av­gifter för fö­re­tagens kon­tant­han­ter­ing.

Ge­nom att de flesta bank­kon­tor inte läng­re han­terar kon­tan­ter och till följd av bankernas sä­ker­hets­ar­be­te har bank­rån i stort sett upp­hört. Bankerna har istäl­let flyttat över rån­risken till bu­tikerna, som nu tvingas ligga med större be­lopp i sina egna kas­sa­skåp.

Bankerna re­kom­men­derar till och med vid ban­ko­mat­ut­tag att kunderna gör ut­tag i bu­tikerna istäl­let för från ban­ko­maten, allt för att hålla nere banlernas egna kost­nader.

Re­dan för två år se­dan krävde riks­banks­chefen att bankerna skulle få en lag­stad­gad skyl­dig­het att till­han­da­hålla kon­tan­ter i en­lig­het med kundernas be­hov. Den på­gå­en­de ut­red­ningen om en ny riks­banks­lag skulle kun­na leda till det.

Att vägra kon­tan­ter är dess­utom dis­kri­mi­nerande. Ut­länds­ka tu­rister har inte all­tid be­tal­kort som är gil­tiga i Sverige. Ny­an­lända in­vand­ra­re kan­ske inte har gil­tig le­gi­ti­ma­tion så de får öppna ett bank­kon­to, vil­ket är en förutsättningg för di­gi­tala be­tal­ningar.

Det finns ock­så män­ni­skor som har funk­tions­hin­der som gör att de inte kan an­vända kort el­ler elek­tro­niska be­tal­ningar. Om de­ras rätt att be­ta­la med svenska se­dlar och mynt inte till­go­do­s­es bör § 12 i dis­kri­mi­ner­ings­lagen ak­ti­veras.