Över 17 procent av eleverna lämnar grundskolan utan att vara behöriga att fortsätta på gymnasiet. Det är ett av skolans grundläggande problem.
35 procent av ungdomarna går inte klart gymnasiet. Antingen hoppar de av eller slutar de utan examen. Hälften av dem har börjat på något introduktionsprogram, och bara få av dem som gör det kommer ut från skolan med en färdig utbildning.
Det är ingen tvekan om att skolan har problem. Att så många misslyckas är det största. Därför är det bra att Alliansen försöker hitta sätt att möta problemen. Men delvis är det bara mer av vad som tidigare föreslagits och infört, delvis är det att försöka med något som fungerade för länge sedan men som kanske inte är lika gångbart i dag.
Det senare gäller huvudförslaget i går, att införa en tvåårig yrkesskola för dem som inte har gymnasiebehörighet från grundskolan.
Det är naturligtvis bättre för den här elevgruppen att få en yrkesutbildning än att tvingas in i gymnasiets introduktionsprogram och fortsätta misslyckas. Kan yrkesskolan ge eleverna en utbildning som gör att de kan få jobb (och kanske senare i livet kan intresseras för vidareutbildning) är det bra.
Därför kan yrkesskolan vara värd att pröva, men att tro att förslaget löser alla problem vore fel. Frågan är också vilka jobb som ungdomarna ska utbildas för. ”Enkla jobb” är ju sällsynta i Sverige.
Utökad lärlingsutbildning och fler yrkescollege, där näringslivet och skolan samarbetar om gymnasiets yrkeslinjer, är bra förslag men knappast revolutionerande. Utvecklad studie- och yrkesvägledning behövs också.
Däremot är det förvånande att Alliansen tar strid mot regeringsförslaget att återinföra högskolebehörigheten på alla yrkeslinjer, med möjlighet att välja bort ämnen. När Jan Björklund tog bort den rasade antalet ansökningar till yrkeslinjerna, vilket tyder på att det var ett felaktigt beslut. Det ser ut som renodlad prestige.
torsdag 26 april 2018
Tidningsinformation
Alliansen visade enighet om skolan. Foto: TT
