Annons

Av­hoppen för­ändrar inte SD

Krönika Det finns fort­fa­ran­de kvar åt­skil­liga ak­ti­va och sym­pa­ti­sörer med rötter i ra­sis­tiska rö­rel­ser och för­tro­en­de­valda som fort­sätter ut­trycka främ­lings­fi­ent­liga åsikter.
Opinion • Publicerad 17 april 2018 • Uppdaterad 24 november 2021

I ett nor­malt po­li­tiskt par­ti skulle det för­stås vara kris och ka­ta­strof om 14 pro­cent av riks­dags­le­da­möterna hoppade av un­der en man­dat­pe­ri­od. Sverigedemokraterna där­emot fö­re­faller obe­kym­rade trots att sju av 49 in­valda le­da­möter nu­me­ra till­hör andra par­tier el­ler blivit po­li­tiska vil­dar.

Jag tror till och med att av­hoppen har orsakat en viss mun­ter­het och lättnad hos par­ti­led­ningen. För var­je av­hopp har det blivit lite lättare hävda att SD nu är ett de­mo­kra­tiskt rums­rent par­ti. Knäpp­skal­larnas och ex­tre­misternas tid är förbi.

Annons

Jag har träffar två av av­hop­pa­rna, Mar­ga­re­ta Larsson och Olle Felten, och med de­ras av­hopp måste rim­li­gen graden av se­rio­si­tet och an­stän­dig­het ha stigit inom SD:s riks­dags­grupp. Men be­tyder det att det där­med är dags att be­trakta Sverigedemokraterna som ett par­ti bland alla andra?

Nja, jag tror inte att SD-led­ningen håller med om det. Visst vill par­tiet fram­stå som de­mo­kra­tiskt an­stän­digt, men sam­ti­digt är miss­tänk­sam­heten mot allt vad eta­blis­se­mang heter par­tiets livs­nerv. Par­tiet vill fram­stå som det enda rik­tigt folk­liga al­ter­na­tivet till ”sjuklövern”.

Dess­utom går det knappast att hävda att alla lo­kala av­hopp och de sex riks­le­da­möternas på nå­got av­gö­ran­de sätt har för­ändrat par­tiets pro­fil. Det finns fort­fa­ran­de kvar åt­skil­liga ak­ti­va och sym­pa­ti­sörer med rötter i ra­sis­tiska rö­rel­ser och för­tro­en­de­valda som fort­sätter ut­trycka främ­lings­fi­ent­liga åsikter.

Ännu vik­tigare; se­dan par­tiet bildades för 30 år se­dan har prin­cip­pro­grammet om­ar­betats vid flera till­fäl­len, men det nu ak­tu­ella präglas av en minst sagt märk­lig syn på män­ni­skan och sam­häl­let.

Un­der av­snittet Sverigedemokraterna och män­ni­skan förs ett re­so­ne­mang om att vi inte föds som oskri­vna blad. Det finns hos oss alla en ”ned­ärvd essens”, en kärna av egen­skaper och vär­der­ingar, som kan vara ge­men­samma för oss alla men ock­så unika för vissa grupper.

Det fram­går inte rik­tigt vil­ka grupper som av­s­es, men vi för­står att des­sa ned­ärvda egen­skaper gör det svårt för att inte säga omöj­ligt att blanda män­ni­skor hur som helst.

Ok, for­mu­le­ringar om raser och skill­naden mel­lan raser är nu­me­ra bort­ren­sade, men det grund­läg­gan­de sättet att se på män­ni­skor har inte för­ändrats. Vi till­hör inte bara olika grupper, vi är olika se­dan föd­seln be­ro­en­de på om vi är födda i Ör­kel­ljunga el­ler i Bag­dad, en­ligt SD.

Lite läng­re fram i pro­grammet be­skriver par­tiet sin syn på na­tionen och den na­tio­nella till­hö­rig­heten. Alla kan vi bli svenskar, men som in­födda räknas de som är födda i Sverige el­ler i nå­got nor­diskt land (!). För SD är det inte själv­klart att alla som har rätt att leva i vårt land ock­så är full­vär­diga med­lemmar av vårt sam­häl­le. Nej, för att bli helt och fullt in­te­grerade måste vi om­fattas av den rådande kul­turen.

Åter­i­gen, det är lite svårt att följa med i re­so­ne­manget och det fram­går inte vem som ska be­stämma vil­ka som är kul­tu­rella svenskar och vil­ka som inte är det. Tyd­ligt är emel­ler­tid att SD delar upp oss som bor och lever i Sverige i ett ”vi” och ett ”dom”.

Av­hoppen och ut­rens­ningarna kommer sä­kert att fort­sätta, men för­vand­lingen till ett an­stän­digt par­ti blir inte tro­vär­dig så länge par­ti­pro­grammet över­lever.

Lars Stjern­kvist
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons