”Sverige är inte jämställt”
Wfb står för Women for business och ett 40-tal personer, även några män, hade kommit för att lyssna på Gudrun Schyman på torsdagsmorgonen.
Hon målade upp en bild på den vita tavlan som blev mer och mer kluddig men hängde man med i resonemanget var den tydlig.
Att Gudrun Schyman slåss för jämställdhet mellan kvinnor och män är ingen nyhet. Hon viftade även med Statistiska Centralbyråns lilla bok där statistik redogör för hur det egentligen ser ut. I ”På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2016” står det klart och tydligt hur det ligger till i landet.
– Sverige är inget jämställt land, säger Gudrun Schyman, det är inte någon åsikt utan det är ren kunskap. Om det här går det inte att tycka det handlar om fakta.
Hon gick även hårt åt pensionssystemet.
– Vi har 365 000 fattigpensionärer i Sverige och de flesta av dem är kvinnor, det är ett ruttet pensionssystem.
Hon visade på att fortfarande är det så att kvinnor tar mest hand om barn och hem, arbetar mest halv- och heltid, tjänar minst och får sämst pension.
– Allt det här handlar om normer och strukturer, säger Gudrun Schyman och det börjar redan när vi är små, hemma och i förskolan.
Själv har hon jort en klassresa. I hennes barndomshem var det ont om pengar och Gudrun Schyman slutade skolan efter nian och tänkte att hon kunde bli sekreterare kanske. Men hon hade en dröm om att bli socialarbetare för hon hade med egna ögon sett att de behövs.
Så på något vis lyckades hon krångla sig in på Socialhögskolan och blev socionom i stället för sekreterare. Sen har det bara trillat på och till slut var hon partiledare.
– Man måste våga vara besvärlig, säger hon.
Som boende i Simrishamn kommun slår hon ett slag för lantbrukskvinnorna.
– Kvinnor i lantbruket har alltid arbetat, de har aldrig varit hemmafruar utan haft en naturlig del i produktionen. Det har Centerpartiet lyft och det vill vi i (FI) lyfta fram.
Hon säger också att hennes parti jobbar för en levande landsbygd och att man ska kunna bo överallt.
– Storstadsnormen suger ut, säger hon. När pengarna går till storstäder kallar man det investering, men när pengar satsas på landsbygden talar man om bidrag.
Över huvudtaget anser Gudrun Schyman att man behöver utmana normer och strukturer.
– Maktmönster står i vägen och det krävs en tydlig bild om hur demokratin kan vitaliseras och hur vi kan öka representationen och mångfalden.
Gudrun Schyman anser att det krävs en kombination av samtal och skärpta regler och lagstiftning för att ändra på normer.
– Och det finns vinster med att nå jämställdhetsmålen, fortsätter hon, blandat är bäst. Kompetenta män tillsammans med kompetenta kvinnor höjer utbildningsnivån och både lönsamhet och effektivitet blir bättre.
