Utrikes födda riskgrupp i förlossningsvården
Utrikesfödda kvinnor utgör en högriskgrupp inom förlossningsvården.
– Vi är i behov av extra resurser för att alla ska få en så god graviditet som möjligt, säger Sara Svensson, gruppledare för Vänsterpartiet i Region Skåne.
Vänsterpartiet i Skåne har tagit fram en andra rapport i en serie om tre. Den första handlade om jämställdhet inom vården och den som nu presenteras heter ”En vård fri från diskriminering”.
– Vi har tittat på hur det ser ut och funnit att verkligheten inte stämmer överens med lagen. Vi lever inte upp till målet om en jämlik vård, säger Sara Svensson.
Jämlik vård fri från diskriminering är ett av Vänsterpartiet i Skånes stora valfrågor.
Rapporten studerar tre diskrimineringsområden, som kan påverka vilken vård man är i behov av och vilken vård man får – om man utsätts för rasism, eller riskerar att utsättas för rasism, är HBTQ-person och/eller har en funktionsvariation.
– Vem man är påverkar vilken vård man får, säger Sara Svensson.
Skillnaderna finns i tillgänglighet, mottagande, medicinsk behandling och medicinering.
Personer med utländsk härkomst får sämre mediciner än personer med svensk bakgrund. Bland transpersoner har 40 procent försökt ta sitt liv under det senaste året. 48 procent av funktionshindrade upplever sig diskriminerade i kontakt med sjukvården.
Vid slutet av förra året var 28 procent av Skånes befolkning av utländsk härkomst. I Malmö är nästan hälften i den gruppen.
Deras oftast underordnade ställning på arbetsmarknaden gör att de inte får möjlighet till betald friskvård, eller får vikarie om någon blir sjuk.
De arbetar i lägre utsträckning jämfört med inrikes födda.
– Idéer om invandrares ”omsorgskultur” påverkar institutioners sätt att agera kring bedömning av omsorgsbehov där uppfattningar om feminitiet, maskulinitet och egenskaper kopplade till ursprung spelar in och påverkar människors tillgång till omsorg, förklarar Sara Svensson.
En bärande orsak till diskriminering är, enligt rapporten, språkförbistring i kommunikationen.
– Det saknas tolkar. Vi vill se över tolksituationen och vi upplever att den upphandlade tolkverksamheten inte fungerar optimalt.
HBTQ-personer upplever att diskriminering i vården oftare beror på att personalen individuellt agerar utifrån uppfattningen om ”det normala” snarare än att regelverken styr verksamheten genom planerade särskiljanden. Vem man möter på vårdcentralen spelar en avgörande roll hur man blir bemött.
Nyanlända HBTQ-personer är en extra sårbar grupp.
Samma mönster går igen hos funktionshindrade som söker vård.
– Rullar man in själv med rullstol blir man bemött som en vanlig människa, men om man blir körd i rullstol talar omgivningen med den som kör. Funktionshindrade vill leva mer aktiva liv, säger Sara Svensson.
