Låt inte SD bestämma
”Han som bestämmer” har nyhetsmagasinet Fokus som rubrik på sitt senaste nummer med en bild där Jimmie Åkesson tonar fram ur en svaret bakgrund. För att förtydliga är underrubriken ”Jimmie Åkesson väljer nästa statsminister.”
Men så behöver det inte bli. Det beror på hur övriga partier hanterar dilemmat.
Alla opinionsmätningar och nästan de flesta politiska bedömare utgår från att valresultatet innebär att två nästan lika stora block står emot varandra med Sverigedemokraterna vid sidan. Det skulle kunna ge Jimmie Åkesson möjligheterna att bestämma vem som kan bilda regering.
Då har många gissat på att Ulf Kristersson har ett försteg. Inte minst hoppas många moderater på det.
Logiken i detta är dock inte solklar, om man lyssnar på och läser vad Jimmie Åkesson själv sagt och gjort.
Efter regeringsskiftet har SD oftare röstat med S än med Alliansen vid blockskiljande omröstningar. Under riksdagsåret 2015/16 röstade SD med S i över hälften av alla omröstningar, men med M i mindre än en tredjedel. Så det är inte självklart att M får SD:s stöd.
Jimmie Åkesson har också ofta förklarat att han inte lovar stöd åt någon, men han har också hotat med att aldrig stödja en regering där Annie Lööf är med. Frågan är hur Stefan Löfven skulle agera om han kan bilda regering med Jimmie Åkessons (tysta) stöd.
Annie Lööf har pressat honom på vad hans uttalanden om att han ska göra allt för att begränsa SD:s inflytande. betyder. Är det en öppning för att S accepterar en alliansregering, om Alliansen blir större än vänsterblocket?
Om partierna menar allvar med att inte bilda regering på Jimmie Åkessons nåder måste de komma överens om hur landet ska styras. Det kan betyda en blocköverskridande regering eller att en minoritetsregering för det största blocket accepteras av det andra.
Det är bättre än att låta Jimmie Åkesson bestämma.