Annons

Hon vill främja en bra köttproduktion

Personligt - Man måste ta ställning till vilket kött man ska äta och vilken typ av uppfödning man vill stödja, säger Anna Pettersson.
Personligt • Publicerad 16 maj 2018 • Uppdaterad 25 november 2021

I en hage på Larsgård går tre stadiga suggor tillsammans med sina sju fjolårskultingar. Grisarna bökar omkring, tar en kort löptur, rullar sig i lera för att svalka sig i vårsolen och lägger sig att vila – fullständigt avslappnade.

De vistas inom- eller utomhus efter eget behag. De umgås med varandra och med sin uppfödare Anna Pettersson, som ger varje individ uppmärksamhet. Varje dag.

Annons

För tre år sedan ansökte branschorganisationen Sveriges grisföretagare om att få fixera suggor för att minska den ökade dödligheten bland nyfödda kultingar. Fixering innebär att suggan står så trångt mellan galler att den bara kan lägga sig ned, inte gå eller vända sig och således inte ”ligger ihjäl” sina kultingar. Forskning visar att fixering leder till stor stress för djuren.

Det var då Anna bestämde sig för att börja föda upp grisar på ett sätt som inte strider mot djurens naturliga behov.

– En värld utan köttproduktion är en drömvärld; det kommer inte att hända. Jag vill i stället – steg för steg – öka människors medvetenhet om vad de äter och hur maten är producerad.

– När suggorna ska grisa bygger de bon. Det är så enkelt; om de har lugn och ro, tillräckligt med plats och ordentligt med material för att bygga bo, så blir det inga problem med kultingar som liggs ihjäl. Men en mamma som inte får bygga bo blir mycket frustrerad och stressad.

Vid konventionell grisproduktion lever de flesta djur hela sina liv inomhus på betonggolv i trånga utrymmen, utan möjlighet att böka. Svenska grisar har förvisso tillgång till halm att pyssla med, men utomlands saknas även det.

Stressen och bristen på stimulans leder inte sällan till beteendestörningar och grisarna kan börja bita på varandras öron och svansar för att ha något att göra.

På Larsgård får de nya små nassarna – som är en korsning mellan tamsvin och den härdiga, inhemska rasen linderödssvin – vistas i en trygg miljö med gott om plats. De får växa upp i flock och även vänja sig vid kontakt med människor redan från början.

Grisar som får sina grundläggande behov tillgodosedda är snälla mot varandra och blir också friskare och kräver mindre antibiotikabehandling, berättar Anna.

– Grisar är sociala, nyfikna och aktiva djur som kräver sällskap, stimulans och utrymme för att må bra. Man behöver inte titta särskilt länge på dem för att förstå att de behöver mer än ett betonggolv med halm på.

För att tillfredsställa aktivitetsbehovet och nyfikenheten hos djuren brukar Anna gömma grönsaker på olika ställen i hagen eller stallet, så att grisarna får leta efter dem.

Annons

– Både grisarna och getterna gillar att tugga på julgranar och under granarna lägger jag äpplen, som en liten överraskning.

I god tid före slakt vänjer Anna djuren vid att bli lastade, så att de inte ska bli stressade vid avfärden till slakteriet.

– Jag lastar och kör dem själv. Slakteriet är litet och hanterar bara mellan 30 och 40 djur ett par dagar i veckan. Mina grisar får inte träffa andra djur när de väl kommer dit, de bedövas inte med koldioxid – som är ett fruktansvärt sätt att avliva djur på – och levande djur behöver inte konfronteras med döda, säger hon.

Anna marknadsför inte sitt kött; det behövs inte då efterfrågan är större än tillgången.

– Det är krångligt att köpa kött av mig. Man måste stå i kö och sedan vänta länge till slakten, eftersom linderödskorsningar växer långsammare än vanliga grisar. Man kan inte beställa till exempel enbart kotletter, utan får en blandning med olika styckningsdetaljer, säger hon.

­

– Och när det är dags för leverans måste kunden hämta köttet samma dag som det kommer från slakteriet. Jag hyr en kylbil för transporten och kan sedan inte förvara köttet själv. Köttet är dessutom mycket dyrare än det som finns i affären.

Det är här det egna ansvaret kommer in i bilden, menar Anna:

– Om du nu vill äta kött behöver du fråga dig vilken sorts uppfödning du kan tänka dig att stödja. I undersökningar säger folk att det är viktigt att djuren mår bra under uppfödning och inte plågas vid slakt, men när det är dags att handla vill de flesta bara ha billig mat, säger hon.

Anna manar därför till eftertanke och ifrågasättande:

Annons

– En utländsk fläskfilé på helgpris för 59 kronor kilot kan aldrig vara producerad på ett bra sätt. Sverige har en unik djurskyddslag, även om den naturligtvis kan förbättras ännu mer, så be om svenskt kött eller välj växtbaserade alternativ.

Fotnot: Ansökan om så kallat kontrollprogram för fixering av suggor avslogs i fjol av Jordbruksverket.

bild 1/4
En fullständigt avslappnad Rosie väntar på att bli kliad på magen.Foto: Tina L Bengtsson
De nyvakna grisarna väntar ivrigt på frukosten.Foto: Tina L Bengtsson
Varje individ får uppmärksamhet, varje dag.Foto: Tina L Bengtsson
Varje individ får uppmärksamhet, varje dag.Foto: Tina L Bengtsson
En fullständigt avslappnad Rosie väntar på att bli kliad på magen.Foto: Tina L Bengtsson
De nyvakna grisarna väntar ivrigt på frukosten.Foto: Tina L Bengtsson
Tina L Bengtsson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons