Vad görs åt ekonomin? Huvudledare
På det senaste kommunfullmäktigemötet i Hässleholm diskuterades bokslutet för förra året. På sista raden såg det bra ut med ett litet plus. Men jämfört med budgeten hade nämnderna ett samlat underskott på 60 miljoner kronor.
Kommunens ekonomi räddades förra året av god avkastning på pensionskapitalet samt högre skatteintäkter och statsbidrag än beräknat. Det gjorde att alla kunde vara nöjda och glada, även om varningstecknen lyser som stoppljus för den som är realist.
Den som vanligt mest kritiske i debatten var Björn Widmark (FV), trots att det var hans budget, åtminstone den budget han röstade för, som legat till grund för verksamheten. Att exempelvis skolan haft för lite pengar att röra sig med är han alltså i hög grad medansvarig för. Men det vill han inte inse. Detsamma gäller för Sverigedemokraterna, som dock höll en låg profil i debatten om bokslutet.
På kommunstyrelsens senaste möte redovisades en månadsuppföljning efter mars månad. Den pekar mot ett nytt stort verksamhetsunderskott. Över 60 miljoner kommer underskottet att bli fram till årsskiftet om prognosen håller.
Det är till stor del medveten budgetoptimism som ligger bakom det förväntade underskottet. Besparingar och effektiviseringar på 19 miljoner för finansförvaltningen har inte påbörjats och väntas inte ge någon effekt i år. Tekniska nämndens effektiviseringskrav på 13,5 miljoner har bara nåtts till en mindre del genom försäljning och rivning av fastigheter. Resten är osäkert. För barn- och utbildningsnämnden är budgeten, precis som förra året, för liten för det antal elever som finns i förskolor och skolor. Det borde varit lätt att förutse den utvecklingen. Att ställa kravet på att Bun mitt i sommaren ska redovisa hur budgetbalans ska nås är mer en förhoppning än ett realistiskt krav.
Hässleholms kommuns ekonomi verkar vara i fritt fall. Har den ansvariga kommunledningen någon plan för hur kommunens ekonomi ska komma i balans?
