Annons

Vacker avhandling om Bo Cavefors

Krönika I sin krönika skriver Clemens Altgård om den legendariske förläggaren Bo Cavefors och om avhandlingen om honom.
Publicerad 16 juni 2018 • Uppdaterad 15 december 2021
Clemens Altgård. Foto: Anna Lindblom
Clemens Altgård. Foto: Anna Lindblom

För fyra år sedan visade Moderna Museet i Malmö konstnären Lena Mattssons videotriptyk I betraktarens öga. På vernissagen var verkets huvudrollsinnehavare Bo Cavefors på plats och publikintresset var överväldigande.

Ursprungligen gjordes verket till en utställning i Borås med rockmusik som tema. Men Cavefors är ingen rockstjärna. Däremot är han känd som en legendarisk förläggare i en kulturradikal anda med samma rebelliska attiyd som rockens pionjärer och något av samma mytologiska status. Ett faktum som Lena Mattssons dokumentära videoverk på ett ypperligt vis lyckas spegla. Själv har jag under de senaste tio åren haft återkommande långa samtal med Bo Cavefors i hans hem, på gångavstånd från min egen bostad i Malmö. Det är alltid lika fascinerande att ta del av hans betraktelser om samtiden och samhällsutvecklingen, men också minnena från hans tid som förläggare.

Annons

I år har Ellerströms gett ut en vackert formgiven bok, tillika en doktorsavhandling, av Ragni Svensson om Bo Cavefors förlag. Den fullständiga titeln är Cavefors. Förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 1959-1982. Den tar således fasta på den där mytologiseringen av förläggaren. Systematiskt återger Ragni Svensson hur förlaget i Lund växer, expanderar och i slutet av 60-talet har fått en central roll i den samtida kulturdebatten.

Det är en gedigen avhandling som både innehåller en noggrann historieskrivning med intressanta detaljer beträffande förlagets utveckling och en analys av hur förläggarens image etablerades. Samtidigt har det blivit en avhandling med en avsevärd dramaturgisk kurva eftersom detta också är en berättelse om ett förlags uppgång och fall. Vilken uppgång det var! Till att börja med en ren framgångssaga. Ragni Svensson utvecklar en teori om dandyförläggaren Cavefors som en gestalt förankrad i en modern avantgardistisk tradition och framhåller hans iscensättning av sig själv som central för förlagets initiala framgångar.

Men det går också att utbrista: Vilken undergång! Den ekonomiska knäcken kom när Cavefors som först blivit lovad rätten att ge ut den nya nationalupplagan av Strindbergs samlade verk plötsligt snuvades på det ekonomiskt fördelaktiga projektet. När förlaget därpå gick i konkurs beskrevs det av framstående författare, intellektuella och konstnärer som ett kulturmord. Många misstänkte att det var Cavefors publicering av den tyska terroristorganisationen RAF:s texter som varit den utlösande faktorn, men det har aldrig gått att klarlägga fullt ut. Kvar blir bilden av gentlemannaförläggaren i oklanderlig kostym, sofistikerad och beläst med avancerad smak och sinne för formgivning. Samt förstås en förkärlek för kontroversiella författarskap och politiskt laddade ämnen.

Med tiden skulle Cavefors komma att göra sig känd också som författare, kontroversiell teaterman och performanceartist samt redaktör för den omdiskuterade tidskriften Svarta fanor. Men det är en annan historia...

Clemens Altgård
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons