Vi har inte råd med gängbrottsligheten

Opinion

Stefan Löfven har kallat till möte med polisen för att höra om resurserna räcker för att motverka det under sommaren uppblossande gängvåldet, i bland annat Malmö och Örebro. Det är bra att han inser att polisen inte kan trolla med knäna, oavsett hur nära ett riksdagsval man ligger, och att fler resurser behövs. Samarbete mellan myndigheter är också viktigt, som Löfven nämner. Där har tidigare funnits luckor och många tragiska händelser hade kunnat förhindras om svenska myndigheter hade kunnat samarbeta och samköra information tidigare. Att punktmarkera kriminella ekonomiskt kan också vara en bra användning av de extra resurserna: om man inte kan få bort dem från gatan på annat sätt finns ibland bevis på ekobrottslighet som det går att åtala för.
Men inga (rimliga) summor kan bekosta att bevaka en hel stad. I Malmö har skjutningarna skett delvis på nya ställen och inte bara på mordcentralgatan nummer ett, Norra Grängesbergsgatan.
Det har diskuterats om det uppblossande gängvåldet tyder på att polisen haft vissa framgångar: maktkamp mellan kriminella kan handla om att de som stod högst i hierarkin har plockats bort och de längre ner i näringskedjan slåss om att ta över. Det skulle också kunna förklara oförsiktigheten hos de unga män som skjuter folk på öppen gatan utan att bry sig om de kan identifieras.
Polischef Anders Thornberg menar att polisen gör allt de kan, och det finns ingen anledning att betvivla det: deras anseende skadas av detta, så de lär ha allt intresse av att lösa problemet. Det är positivt att polisen inte förleds till att lova enkla snabba lösningar: gängvåldet måste bekämpas långsiktigt, genom att unga inte längre lockas att bli gängkriminella på grund av att det är för svårt eller inte har för dålig lönsamhet.
Justitieminister Morgan Johansson säger att polisen aldrig haft så här bra resurser. Det hade varit betryggande om rikspolischefen höll med.

×