Hennes verk skildrar flykten
1993, när Frida var åtta år, kom hon till Sverige som flykting från Irak.
– Jag bodde i Hudiksvall i tio år. Efter gymnasiet flyttade jag till London, berättar hon när Norra Skåne träffar henne i konsthallen på biblioteket i Osby.
Frida blev kvar i London i elva år och studerade och jobbade. 2015 återvände hon till Sverige och arbetar idag som SFI-lärare i Hanaskog.
Intresset för konst och musik har funnits där så länge hon kan minnas och nu ska Frida, som är 33 år, för första gången ställa ut sina verk.
– Jag har alltid ritat, målat och spelat piano, säger hon.
Fridas dröm är att kunna försörja sig som konstnär och musiker.
– Absolut. Jag komponerar egna låtar och drömmen är att kombinera konst och musik.
Hur skulle du beskriva din utställning här i Osby?
– Den handlar om flyktingar, att tvingas fly från ett krigsdrabbat hemland och försöka bygga upp ett nytt liv.
Fjärilen är ett återkommande inslag i hennes konst, en symbol för hopp och framtidstro, för allt det vackra livet kan erbjuda.
– Samtidigt måste man som flykting ständigt bearbeta alla sin upplevelser. Många har förlorat familjemedlemmar, förlorat sina hem och sin sociala identitet, säger Frida.
– Jag känner mig rotlös, jag passar inte riktigt in varken i Irak eller Sverige.
Det mörka och tragiska och jobbiga får stor plats i hennes konst – men hoppet (fjärilen) är också ständigt närvarande.
För Frida Kahraman är konsten och musiken ett sätt att uttrycka sig. Att öka förståelsen för människor i utsatta situationer och bearbeta sina egna känslor.
Saker som hon har svårt att säga eller skriva rakt upp och ner får hon fram genom att måla, spela musik eller skriva en dikt.
– Det är skönt att genom mina tavlor och mina dikter och min musik förmedla mina känslor, säger Frida.
Hon arbetar med blandade tekniker som akryl, blyerts och digital konst. Idag, fredag, är det vernissage för utställningen i Osby konsthall, som pågår till och med den 24 augusti.