Samverkansgrupp ska hindra extremism

För en dryg vecka sedan berättade Norra Skåne om rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” som Försvarshögskolan, med terrorismforskaren Magnus Ranstorp i spetsen, producerat.

I den här rapporten beskrivs problematiken i en rad städer. Hässleholm är en av dem. Detta främst med tanke på ett mordförsök på en shiamuslimsk man 2009 och den IS-anhängare från Vittsjö som misstänkts för terrorbrott.

Här nämns även att personer från Hässleholm har varit på väg till Irak och Syrien för att strida, men att dessa hindrats från att åka av svenska myndigheter.

Vi har ställt en rad frågor till företrädare för kommunen om hur man jobbar med extrema rörelser och riskerna för radikalisering och fått svar från Anna Sjöholm som är drog- och brottsförebyggande samordnare inom Hässleholms kommun.

Hur jobbar kommunen konkret med att bilda sig en uppfattning om olika extrema grupper?

– Hässleholms kommun har startat ReAgera som är en samverkansform med företrädare från bland annat polis, socialförvaltning, räddningstjänst och barn- och utbildningsförvaltning. Den syftar till att öka möjligheterna att tidigt fånga upp framförallt ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Kopplat till ReAgera finns även ett mobilt ungdomsteam som arbetar med uppsökande verksamhet i förebyggande syfte.

Har kommunen koll på utbredningen av extrema grupper?

– Vi förutsätter att alla som är involverade i det här arbetet delger varandra information för att respektive uppdrag ska kunna utföras. Socialtjänsten har till exempel i uppdrag att arbeta för att förebygga bland annat brott och det görs även på barn-och ungdomssupporten, mobila ungdomsteamet samt via drog- och brottsförebyggande samordnare och via kommunens brottsförebyggande råd.

Vad gör kommunen konkret om man får in uppgifter om nämnda grupperingar?

– Information om våldsbejakande extremism skickas till polisen. Individärenden hanteras i samma lagstiftningssammanhang som övriga ärenden med hänsyn tagen till den aktuella individens problematik.

Får kommunen in uppgifter utifrån, vad gäller misstankar om extremistiska grupperingar?

– Det har inte kommit in information som har fått socialtjänsten att vidta någon åtgärd. Det är viktigt att sådan oro förmedlas till polisen som har lagstöd att hantera extremism. Om oron gäller barn eller unga, så ska man kontakta mottagningsenheten på socialförvaltningen

På vilket sätt jobbar kommunen aktivt med sådana här frågor?

– Hässleholms kommun har ett förebyggande arbete för jämlikhet och jämställdhet. Det genomsyrar bland annat utbildningar och föräldrastöd. Socialtjänsten arbetar med att tidigt identifiera ungdomar i utanförskap.

Hur ser det ut med olika riskmiljöer i kommunen?

– Riskmiljöerna är väldigt fluktuerande och följer ungdomars utvecklingsfaser snarare än specifika platser. Den största risken är under tonårstiden då ungdomar börjar formas till vuxna personer och börjar söka efter vuxna attribut. Inom socialtjänsten finns, som tidigare nämnt, det mobila ungdomsteamet vars syfte är att särskilt stötta upp under den här perioden. Mobila ungdomsteamet har möjlighet att möta ungdomar på de platser där de vistas vid olika tidpunkter och i olika sammanhang.

Hur bevakar kommunen de här frågorna i sociala medier på lokal nivå?

– Kommunen följer generell information från olika grupperingar men rör det sig om enskilda individer ligger det inom polisens uppdrag att fånga upp och hantera aktiviteten.

När det gäller det konkreta arbetet i skolan säger Niklas Persson som är ställföreträdande chef för barn- och utbildningsförvaltningen att samarbete är nyckeln när det gäller dessa ärenden. Det handlar också om förebyggande arbete och att våga ställa frågor.

Han tror att personal i skolan kanske håller ögonen öppna allt mer efter den här rapporten.