Gunnel Götesdotter konstnär från Bjärnum har gett ut sin bok Mode är konst. Foto: Helén Fingalsson
Mode är konst, av Gunnel Götesdotter.
Modeteckning: Gunnel Götesdotter
Modeteckning: Gunnel Götesdotter
Modeteckning: Gunnel Götesdotter.
Penslar och färg i ateljén. Foto: Helén Fingalsson
Foto: Helén Fingalsson
Foto: Helén Fingalsson

Paris har varit den röda tråden genom livet

Gunnel Götesdotter, konstnär och journalist från Bjärnum har levt ett färgstarkt liv. I boken Mode är konst får läsaren följa med på hennes livsresa runt om i världen och samtidigt ta del av hennes karakteristiska modeteckningar.

Gunnel Götesdotter bjuder på kaffe och macka i sin ateljé på Hågnarpsvägen i Bjärnum. Ateljén fungerar både som arbetsplats, bostad och förvaring av tavlor som skapats av både av henne själv och av hennes konstnärsvänner.
– Det här är mitt paradis på jorden, konstaterar hon.
Hit flyttade hon från Stockholm för 15 år sedan och här har hon blivit kvar.
– Mina vänner tyckte inte att jag var klok. Hur kunde jag flytta från Stockholm till lilla Bjärnum. Jag kunde väl ändå ha valt Österlen där det finns andra konstnärer. Men många av dessa har ju bara öppet på sommaren. Här kan jag hålla på hela året.
Flytten till Bjärnum har hon aldrig ångrat och som grädde på moset har hon dottern Johanna och hennes familj i ett hus tvärs över gården.

Gunnels ateljé med tillhörande galleri och museum ligger i ett före detta stall. Galleriet och museet som välkomnar ett stort antal besökare varje år tar upp den största platsen i huset. Den privata delen som Gunnel benämner ateljén, innehåller köksdel, säng, matplats, skrivbord, staffli, tavlor och ett oväntat rosa löpband. Det är här inne hon är privat, skapar sin konst och skriver.
Elva böcker har det blivit under åren varav den senaste är en godispåse med nostalgiska modeteckningar och minnen från ett liv där möten med kändisar varit en del av livet.

Modebilderna i boken speglar inte bara kläduttrycket under 60- 70- och 80-talet. Bilderna i sig har en stil som får dåtiden att smälta ihop med nutiden.
– Under 60-talet kämpade jag för att hitta en egen stil, berättar Gunnel. Och jag låg tydligen rätt i tiden för det gick bra. Det var inte så tjusigt på den tiden utan det handlade mer om poppiga och glada teckningar.
Redan som barn tecknade hon klippdockor med tillhörande kläder. Kanske var det där modeintresset föddes.
Mode och Paris hör ju som bekant ihop. När hon som mycket ung följde med sina föräldrar till Paris var hon fast. Som 17-åring övertalade hon sin mamma och pappa att få åka tillbaka för att läsa franska vid Sorbonne. Föräldrarna sa ja, och Gunnel gav sig iväg på en månads studier i den franska huvudstaden.

Efter en månad skrev hon till sina föräldrar att hon inte hade någon lust att resa hem.
– Jag hade inte så mycket pengar så jag skrev hem på toalettpapper. Stackars mina föräldrar, vad tänkte de? De trodde väl att jag råkat ut för vit slavhandel.
Istället för att återvända till Sverige hittade Gunnel ett jobb som au pair i en fransk familj med två barn.
– Där lärde jag mig laga fransk mat.
Gunnel återvände till slut hem men hon konstaterar samtidigt att Paris är en stad som förföljt henne genom livet.
– Jag ställde till exempel upp i en tävling om att bli ”Miss Pariso” i Kristianstad, berättar hon. Enda anledningen var att första pris var en resa till Paris.
Om hon vann? Självklart.

Paris har ju varit den röda tråden i Gunnel Götesdotters liv. Till och med den frisyr hon fick i samband med modelljobb hade namnet Paris. Den var kort och svart till skillnad från Gunnels ursprungliga ljusa halvlånga hår.
Gunnel utbildades sig på Berghs reklamskola i Stockholm. Där kom hon in när hon hade ett år kvar på gymnasiet. Detta innebar att Gunnel lämnade latingymnasiet i Hässleholm för att flytta till Stockholm.
I sin bok berättar hon om sin tid på reklamskolan och om sina första stapplande steg som reklamtecknare.
Här berättar hon också om hur hon under en period hamnade i Italien med sin första man Leif. Där mötte hon bland annat Anita Ekberg vilket är en helt egen historia. Men en del handlar om vodka i en spruta samt en citron.

Tillbaka i Sverige började Gunnel att jobba både som modetecknare och modejournalist innan flyttlasset gick till en lägenhet i Montmartre i Paris. Därifrån jobbade hon bland annat för Kvällsposten, Aftonbladet, Året runt, Damernas värld, Femina och Svensk damtidning.
Fortsätter man att bläddra i Gunnels senaste bok får man ta del av hennes liv i Frankrike. Hon beskriver många spännande möten och till och med möten som inte blev av. Till exempel det med favoritmålaren Marc Chagall. Honom missade Gunnel med två minuter på en restaurang i Paris. Men i gengäld fick hon sitta på en stol som Chagall just suttit på, en stol som fortfarande var varm efter Chagalls rumpa.

I Paris besökte hon de stora modehusens visningar som hon tecknade av. De foton som togs av fotografer fick nämligen inte publiceras direkt.
I Paris hann hon också utbilda sig i bland annat grafik och måleri på en fransk konstskola.
Efter tolv år i den franska huvudstaden flyttade Gunnel och hennes man till Sydamerika. Här kan man lugnt säga att dramatiken flödade. Allt från att ha fått en pistol riktad mot sig till att äntligen få hålla dottern Johanna i sina armar. Gunnel och hennes man adopterade sin dotter, som föddes i Colombia.
Efter en tid flyttade familjen tillbaka till Stockholm efter ett kort stopp i Paris. Där fortsatte Gunnel att jobba som journalist och hon träffade en lång rad kändisar som hon fick intervjua.

Man undrar givetvis om hon minns någon kändis lite extra?
– Ja, John Travolta, säger hon utan att tveka.
Gunnel berättar att han var både trevlig och ödmjuk, men hans filmer var hon inget större fan av.
– Jag köpte choklad till honom som jag glömde att ge honom. Istället åt jag upp den själv och blev jättesjuk. Vilken tur att han aldrig fick chokladen. Han kunde ju trott att jag ville förgifta honom.
Efter sitt äventyrliga liv känner Gunnel att hon har landat i sin ateljé och sitt galleri i Bjärnum. Det ligger nära Mala där hennes familj hade en gård som idag ägs av hennes bror.

Att hon har bytt stadssiluetten mot en utsikt över skog och ängar ger henne bara ett lugn.
– Jag tycker att det är viktigt att vi gör landsbygden levande, påpekar Gunnel.
Vad har du för drömmar kvar?
– Jag skulle faktiskt vilja ställa ut i Paris, svarar Gunnel.
Många av hennes modeteckningar kom till just i Paris och att få visa dem där skulle vara en dröm som blev sann.
Men med tanke på att Paris förföljt Gunnel under hela hennes liv vore det konstigt om hon inte lyckades hamna på ett galleri i den franska huvudstaden.

×