Polsk brandbil på väg till de svenska bränderna. Foto: TT

Höj beredskapen

Hur är Sveriges krisberedskap? Vi lär få svar på den frågan under den kommande veckan. Temperaturen ska bli rekordhög och ett flertal bränder rasar redan, med små utsikter att kunna släckas. Sverige får hjälp från många håll i Europa. Bland annat Polen, Österrike, Portugal, Italien, Danmark, Litauen, Tyskland, Frankrike och Norge skickar hjälp eller har erbjudit sig att göra det. Polackerna har skickat en större styrka och de får förhoppningsvis det tack och den uppskattning som de förtjänar av Sverige för det.
Försvarsminister Peter Hultqvist menar att det visar att länder inom EMU är bredda att hugga i om det krävs. Det gör det, men kanske visar det främst på att Sverige får ta sig en ny funderare på om och hur ett krissamarbete kan formaliseras så insatserna kan gå snabbt och smidigt. Sverige har varit emot ett EU-samarbete kring utrustning för brandsläckning. Tydligen var vi rädda för att bli frestade att lämpa över för mycket av ansvaret på EU och inte hålla tillräckligt hög beredskap själva. Om denna rekordsommar markerar en övergång till allt högre temperaturer på jorden, så kan vi inte vela mellan krishanteringsformerna. Då lär Sverige få ta alla tillfällen i akt att samarbeta och skaffa tillgång till bekämpningsfordon som plan för vattenbombning och så vidare.
Försvarets roll i detta kommer förmodligen också att behöva diskuteras. I nuläget rycker de in i mån av tid och möjlighet. Kanske bör betinget ändras för dem: i lägen som de pågående bränderna behövs mer manskap än som nu finns tillgängligt.
Bränderna och släckningsarbetet kommer sannolikt att påverka valrörelsen. Frågan om beredskap vid extremt väder lär klättra från obskyr till central. Det är en blandad välsignelse: att landet ska ha en god beredskap inför potentiella katastrofer är inte en fråga som det passar att tävla i partipolitik kring. Katastrofhantering bör vara en blocköverskridande fråga, om någon. Frågan är om det går att hålla den där under en valrörelse.

×