Annons

Bör lokalbefolkningen ha inflytande på arkitektur?

Opinion Föreningen Arkitekturupproret kritiserar ett hus i Rörsjöstaden i Malmö.
Opinion • Publicerad 30 juli 2018 • Uppdaterad 24 november 2021

Föreningen Arkitekturupproret kritiserar ett hus i Rörsjöstaden i Malmö. Huset har fasad av cortenstål, som innebär att den med vilje ska bli rostig.

Föreningen vill att man bygger mer i gammal stil, eller i annat fall inte blandar gammalt och nytt hur som helst.

Annons

Det finns invändningar mot nybyggen i gammal stil. I värsta fall hamnar man i ”McMansion”-estetik med plastiga nybyggen i överdrivet konservativ stil. Eller i Eslövsgotik, och den läxan borde vi ha lärt oss vid det här laget. Det är ändå rätt trevligt om nya byggnader reflekterar något av vår samtida estetik och inte bara härmar andra tiders smak.

Men: Arkitekturupproret ställer många intressanta frågor i sin kritik mot modernt byggande. De har gjort en analys av skillnaden mellan ”renderings”, alltså modellteckningar för hur byggprojekt kommer att se ut som färdiga, och resultatet. Skillnaden kan vara så stor att man kan prata om bluff. Ritningarna badar i sol. Byggnader som ska ligga på ocharmiga platser omges av mjukt ljus och glada människor, även om grannen egentligen är en parkeringshus.

Den mest intressanta frågan i deras kritik är vem som borde ha makten över hur en stad eller stadsdel ska se ut. Bör boende och lokalbefolkning få större makt över sin närmiljö? Det är ändå dem som ska trivas där. Deras tankar om att folk i området borde få komma med omdömen kring byggplaner är inte oäven. Martina Jarminder

Martina JarminderSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons