Stefan Löfven röstar. Foto: TT

Allt är Perssons fel

Valet ska vara en folkomröstning om välfärden, enligt Socialdemokraterna och Stefan Löfven. Det gynnade därför inte Löfven att han blev en del svar om välfärden skyldig under SVT:s partiledarutfrågning.
Löfven väljer en ståndpunkt och håller sig envist till den, oavsett hur följdfrågorna lyder och om fakta stämmer överens med det han säger och däri ligger en del av problemet. Är vårdköerna dubbel så långa som på alliansens tid, så är de det, hur gärna man än vill att det ska vara ett annat sätt. Att neka får det att låta som om Löfven medvetet vill förvränga fakta. Det hela slutade med att statsministern fick underkänna även regeringen Perssons insatser för välfärden för att kunna hålla fast vid sin ståndpunkt.
Men så var det detta med matematik. Den är svår att hitta argument mot. Det går, till skillnad från vad Stefan Löfven menar, att sänka skatterna och upprätthålla samma kvalitet på välfärden, det är klappat, klart och påvisat. Regeringen Persson stod för en del av de skattesänkningar som diskuterades: 90 respektive 140 miljarder. Trots detta ökade alltså skatteintäkterna till kommunsektorn under Persson-tiden, vilket gav välfärden mer resurser. Detsamma gäller under allianstiden, men det är mer begripligt att Löfven inte vill kännas vid att en borgerlig regering har lyckats med välfärden. Om det gått bra för alla utom kanske regeringen Löfven ger folkomröstningen om välfärden som Löfven vill att det kommande valet ska bli inte det utfall som han hoppas på.
”Jag tror inte på det” svarar Löfven om kombination sänkta skatter och korta vårdköer, som om intäkter och skattesatser inte kan mätas. Men siffror från statliga Ekonomistyrningsverket är matematik: någon tro behövs inte.
Det ska också komma finfina, specifika förslag om höjd kapitalskatt för ”de rika” – men först när man vunnit valet. Men givetvis måste väljarna få veta vilken politik de förväntas rösta på innan valet.
Martina Jarminder

×