Flera projekt drivs runt om i trakten för att öka integrationen. Bland dem i Hässleholms kommun ser revisorerna flera brister. (Personerna på bilden har inget med kritiken att göra). Foto: Arkiv

Oklara resultat av integrationsarbetet

HÄSSLEHOLM Kommunstyrelsen får kritik för sitt sätt att leda integrationsarbetet i kommunen. Någon handlingsplan finns fortfarande inte.

HÄSSLEHOLM
Kommunstyrelsen får kritik för sitt sätt att leda integrationsarbetet i kommunen. Någon handlingsplan finns fortfarande inte.
Det visar en granskning av revisorerna, samtidigt som det blivit tydligt att kommunen står inför stora utmaningar vad gäller att få ut fler kvinnor i arbete samt att lösa frågan om var anhöriga till ensamkommande ska bo.

I november förra året beslutade Hässleholms kommunfullmäktige att anta en integrationsstrategi. I den nämns fyra mål: tillgång till bostäder, till kvalitativ utbildning, att ta tillvara kompetens för att få ut personer i arbetslivet samt slutligen stärkt deltagande, inflytande och ökad social sammanhållning.

Så hur bedrivs verksamheten i verkligheten, ett knappt år senare?
Och hur följs de insatser kommunen valt att satsa på upp?
Dessa frågor har varit i fokus när de förtroendevalda revisorerna låtit Ernst & Young granska kommunens arbete kring integration.

Nu slås framförallt fast att flera insatser görs för att öka integrationen, men att kommunstyrelsen inte på något tillfredsställande sätt leder och samordnar arbetet. Den handlingsplan som ska göra strategin mer konkret har ännu inte tagits fram, även om det uppges vara på gång, och systematiska uppföljningar saknas. Därför vet man inte riktigt om de insatser som kommunen gör – och lägger pengar på – är effektiva och ändamålsenliga.
Revisorerna har dock fått ta del av några utvärderingar kring vissa insatser – som visar på spridda resultat.

Ett av projekten, RSFI (resurs, språk, friskvård, integration) har haft 47 personer inskrivna, vilket är färre än vad det skulle vara enligt projektansökan. Närvaron är det också si och så med – i snitt har personerna varit med 51 timmar i månaden, vilket är strax under halvtid.
Elva av de 47 har avslutat projektet och av dessa har tre fått jobb, tre andra gått vidare till praktik och resterande fem varit fortsatt arbetssökande.
En del deltagare här har dock gjort flera framsteg vad gäller att må bättre, bättre förstå etableringsprocessen och samhället. Nästan alla i projektet har deltagit i språkundervisningen, medan bara 38 av 47 deltagit i obligatorisk friskvård och 33 av 47 i samhällsförståelse.

I en annan uppföljning beskrivs framtida utmaningar i form av framförallt bostadsbrist, där det är oklart var alla anhöriga till ensamkommande barn ska ta vägen. Många nyanlända bor trångt.
Vidare förväntas en stor ökning av utgifter i form av ekonomiskt bistånd, efter att flera nyanlända som kom 2015 lämnar etableringen.
Det finns även ett behov av att öka antalet kvinnor som är i arbete, studier eller annan åtgärd, och det behövs en kartläggning av unga som inte arbetar eller studerar.

×