KRISTIANSTAD. Under större delen av lördagskvällens Tivolirock hade artisterna vädergudarna på sin sida. Lite regn-droppar får man dock räkna med i sommar-Sverige men det var inte många som verkade beröras av det. Festivalkänslan hade infunnit sig och den var här för att stanna natten lång!
För en nybörjare som jag som faktiskt aldrig (!) besökt Tivolirock tidigare, av någon anledning som jag inte har någon bra ursäkt för, så måste jag säga att känslan var överväldigande. Under bara en dag förvandlas Tivoliparken i Kristianstad till alla musikälskares Mecka.
Parken myllrade av glada människor i alla åldrar som var ute efter en sak, musik i mängder.
Det var ett pressat schema under dagen som började redan klockan ett. Bland annat stod Timo Räisänen, Hästpojken, Joddla med Siv, Sahara Hotnights, Sound-track of our lives på dagordningen.
Vilket som var höjdpunkten var väldigt olika för besökarna. Men när Joddla med Siv drar igång är det inte många fötter som kan stå stilla.
Anna-Karin Månsson och Kajsa Larsson var två tjejer som dansnerven gjorde sig påmind hos.
– Joddla drar alla åldrar, alla deras fans är ju här, säger Anna-Karin. Det finns vissa som tycker att de är spydiga i sina texter men jag tycker ändå att de lyfter fram aktuella ämnen och sätter de i ljuset. Plus att det är lätt att sjunga med!
– De är coola på något sätt, inflikar Kajsa och deras spralliga dans fortsätter.
När "Kaj ä gaj" drar igång liknar Tivolirock mer Allsång på Skansen än något annat. I havet av människor framför scenen är alla händerna i luften. Säga vad man vill om Joddlas musik men folkliga och ett självklart festivalband är de.
Som en av väldigt få musikfestivaler får man ta med sig egen dricka in på området. Något många tagit fasta på och överallt springer både äldre och yngre omkring med öl- och ciderburkar i händerna.
Några ranglar förbi som fått för mycket att dricka och verkar ha svårt att hålla koll på fötterna av andra skäl än dansen.
Plötsligt uppenbarar sig ett hästhuvud framför mig. Killen bakom masken är lite lagom rund under fötterna och väldigt pratglad.
– Vi är här för ölen och hästarna, utbrister han och presenterar sig i första hand som häst och i andra hand som Jonas Dahlström, 34 år ifrån Göteborg.
Ännu ett hästhuvud dyker upp, det är Jonas kompis Martin Hälg, 33 år från Borås.
– Vi skulle gått och kollat Hästpojken. Vi skulle stått längst fram hade vi tänkt med maskerna på, men vi hann inte dit! Jag tror de hade uppskattat det, säger Martin eftertänksamt.
Killarna har något de kallar hästvin med sig och plockar upp en pet-flaska med någon suspekt dricka i som de gärna vill bjuda på. Jag luktar på det. Hästvin.. Nej, jag tackar vänligt men bestämt nej och tycker det är skönt att kunna ursäkta mig med "jag jobbar ju"...
En yngre kille med en gul plasttomte i famnen blir påsprungen av en annan kille. Han formligen hoppar in i honom med en väldig fart och tomten spricker med ett brak. De börjar bråka och jag förbereder mig på att bryta emellan och agera säkerhetsvakt. Men snart kramas de och ser ut att vara sams igen.
Jag blir nyfiken på tomten och hoppar in i gänget. Jag får snart förklarat för mig att tomten har Eddie Fält, 18 år, fått av Hjalle och Heavy i bandet Mimikry.
– Du kommer väl ihåg dem, från programmet "På rymmen", frågar Eddie.
Ja visst gör jag det. Han håller hårt i tomten som redan verkar blivit en kär ägodel.
– Den ska ligga bredvid mig i sängen, säger han och klappar den ömt.
Jag går vidare och kan inte undvika att le. Människorna här är härliga, här finns alla sorter och alla verkar de ha en bra kväll med humöret på topp. Det är dans, hästar, tomtar, dricka och musik förstås.
Jag kan nog säga att jag garanterat kommer tillbaka nästa år, och inte som en nybörjare.