Skillnaden i väljarstöd mellan den borgerliga alliansen och vänsteroppositionen var för cirka ett år sedan så stort att många ansåg avståndet ointagligt. Därmed sågs en borgerlig valseger 2010 i det närmaste som en omöjlighet.
I dag är det annat ljud i skällan. Under helgen har två opinionsmätningar presenterats.
Båda visar på en ledning för regeringspartierna och i den ena mätningen så har Moderaterna petat ned Socialdemokraterna från platsen som Sveriges största parti. Det svänger snabbt.

Opinionsmätningarna, som genomförts av Demoskop och Synovate, ska förvisso inte tas som någon exakt sanning. Det finns enskildheter i främst Demoskops mätning som man kan fundera kring troligheten i: Exempelvis att Moderaterna fått en halv miljon nya väljare på en månad, att Socialdemokraterna tappat lika mycket samt att Centerpartiet skulle ha tappat halva sin väljarkår och åka ur riksdagen.

Men det är inte en enskild opinionsmätning som är intressant utan trender som kan utläsas av många undersökningar. Och av den anledningen så blir just dessa två undersökningar intressanta. Inte för att de är helt säkra, utan för att de förstärker den bild som getts i flertalet väljarundersökningar den senaste tiden; trenden att väljarströmmarna går från vänster-blocket till alliansen.
Opinionsmätningarna verkar ha skapat rejäl turbulens i det socialdemokratiska partihögkvarteret. I lördagens kommentarer till mätningarna pekade både partiledaren Mona Sahlin och partisekreteraren Ibrahim Baylan på den senaste tidens turer kring AMF, LO och Wanja Lundby-Wedin som orsaker till tappet.

De har säkert rätt i att AMF-skandalen och LO-ordförandens agerande skadat Socialdemokraterna men LO och Lundby-Wedin är knappast den enda orsaken till varför stödet för Socialdemokraterna dalar.
Kanske var det paniken, kanske var det ett planerat uttalande, då Mona Sahlin i lördags ansåg att tiden är kommen för Lundby-Wedin att lämna sin post i AMF. Nog för att Socialdemokraterna och LO, beklagligt nog, är djupt insyltade i varandras organisationer men varför ger sig Sahlin in i debatten om vilka styrelser som LO-ordföranden ska sitta i?
Om det vore för att lätta på Lundby-Wedins arbetsbörda vore det väl betydligt bättre att entlediga henne från hennes plats i den socialdemokratiska partiledningen.

AMF- och LO-förklaringen till väljartappet blir än mer tveksam när man betänker att stödet för Socialdemokraterna har varit avtagande i en rad opinionsundersökningar, undersökningar som gjordes före AMF-skandalen blev känd.
Visst, Wanja Lundby-Wedin har ingen som helst trovärdighet kvar när det kommer till frågor rörande chefslöner och bonusar och av den anledningen är det säkert en korrekt bedömning att Lundby-Wedin i nuläget snarare stjälper än hjälper det Socialdemokratiska partiet.
Men om Sahlin och Baylan tror att de själva kan skylla ifrån sig sin del av ansvaret för väljartappet så tar de fel.

Det är snarare Socialdemokraternas oförmåga att presentera ett trovärdigt regeringsalternativ samt deras nyvunna förkärlek att inte ta ansvar för de offentliga finanserna som gör att väljarna tvekar.

När regeringen uppträder ansvarsfullt och manar till återhållsamhet så vill oppositionen gödsla med skattemedel - sådant straffar sig. Och med en LO-ordförande som säger en sak och sedan gör en annan så blir det givetvis etter värre.