Det är en delvis bister bild av det svenska lantbrukets lönsamhet som presenteras i årets lantbruksbarometer. Men trots fallande lönsamhet och kärvare tider så finns det vissa ljusglimtar, glimtar som bådar gott inför framtiden och som visar på lantbrukets potential.

Lantbruksbarometern är en årlig rapport, genomförd av Lantbrukarnas Riksförbund och Swedbank, som tar tempen på det svenska lantbruket. Barometern bygger på nästan 4 000 intervjuer med lantbrukare som representerar jordbrukets olika produktionsinriktningar och nischer.

Jämför man årets barometer, vilken avspeglar verksamhetsåret 2008, med fjolårets så verkar det nattsvart. I barometern uppger 31 procent av deltagarna att lönsamheten var god under 2008, motsvarande siffra för föregående år var 60 procent.

Det är främst två faktorer som måste vägas in innan man drar slutsatsen att lantbruket är på väg mot avgrunden och det är dels att bondeåret 2007, det vill säga föregående barometer, var ett exceptionellt år med god lönsamhet och dels att den globala lågkonjunkturen även sätter sina spår i lantbrukets lönsamhet. Den generella lönsamheten i årets barometer är jämförbar med hur lönsamheten såg ut innan toppnoteringarna och kan därför ses som ganska normal. Det sorgliga är att normal lönsamhet i lantbruket är synonymt med dålig lönsamhet.

Sämst är lönsamheten för landets mjölkproducenter som fått en rejäl sänkning av avräkningspriset och i bästa fall bibehållna, ibland ökade, kostnader för insatsvarorna. En omöjlig ekvation som resulterat i att många mjölkgårdar går på knäna och redovisar röda siffror. Näst värst är det enligt barometern för nötproducenterna som har liknande problem som mjölkproducenterna med vikande efterfrågan, mindre betalt för köttet men höga kostnader.

En fara med att lönsamheten är sämst för de lantbrukare som håller nötkreatur är att det kan leda till att lantbrukarna lägger ned eller byter inriktning. Färre kor innebär färre mular som håller landskapet öppet. Inte minst här i Göingebygden så finns det gott om betesmarker med en viktig biologisk mångfald och andra miljövärden som riskerar att gå förlorade om markerna inte betas.

Den bästa insatsen som gemene man kan göra föra att hålla korna kvar i hagarna är att välja närproducerat när man handlar. En stark efterfrågan på sunda, miljövänliga och närproducerade livsmedel är mångt mycket effektivare än stöd och ersättningar.

Något mycket positivt som går att utläsa av lantbruksbarometern är att investeringsviljan är god inom lantbruket. Det gäller såväl investeringar i maskiner och anläggningar som investeringar i nya verksamheter såsom produktion av förnyelsebar energi. Fyra av tio lantbrukare uppger att de vill öka sin produktion och så många som var tionde lantbrukare säger sig planera för att satsa på förnyelsebar energi.

Investeringsviljan visar på gott mod och framtidstro trots det för dagen besvärliga läget. Lantbrukets investeringar ska inte negligeras ur ett samhällsperspektiv, investeringar för alltid mycket gott med sig. Investeringar drar igång aktiviteten och lantbrukets investeringar sker dessutom där som behovet av att få igång den ekonomiska aktiviteten är som störst; på landsbygden.