Det sunda bondförnuftet är eftersträvansvärt, men det är inte alltid som detta förnuft tillåts råda. Men när riksdagen i går röstade igenom propositionen en ny rovdjurspolitik så var det med vägledning av det sunda bondförnuftet. Beslutet lägger nämligen grunden för en ny, trovärdig rovdjurspolitik. En politik som långsiktigt gagnar både människor och rovdjur.
Rovdjursfrågan är en känslig fråga, inte minst då det kommer till vargen så väcker den känslor. Å ena sidan har vi människor som bor i varg- och rovdjurstäta områden, långt norr om smålandsgränsen. För dem har rovdjursfrågan främst handlat om maktlöshet, att de som är direkt berörda av rovdjuren inte getts möjlighet att påverka sin situation.

Den stora lejonparten av dessa människor är inga rabiata varghatare. Oftast är de välvilligt inställda till att ha rovdjur i faunan, men med rätthet har de känt att Stockholm och makthavarna bortsett från deras verklighet. Gårdagens beslut innebär att licensjakt på varg kan bli aktuell redan kommande vinter i områden där koncentrationen är stark. Dessutom kommer rovdjursförvaltningen att regionaliseras vilket torde öka insikten om och förståelsen för regionala förhållanden. Beslutet innebär bland annat att vargstammen ska hålla vid en nivå på drygt 200 individer, en nivå som i dag överskrids, vilket förklarar varför jakten kommer att inledas så snart.

Grundplåten för att bygga och bibehålla en genetiskt frisk och livskraftig vargstam är att det finns folklig acceptans för rovdjurspolitiken. Folk har lättare att acceptera en situation som de själva kan påverka. Det är bland annat därför som björnen inte väcker lika starka känslor som vargen. I och med att licensjakt på björn varit tillåten under en längre period så har människor i björntäta områden haft en möjlighet att påverka situationen. Det är denna påverkansmöjlighet som öppnar sig för fler och det är välkommet.
För oss här nere i Skåne kanske inte gårdagen beslut kommer att innebära någon större skillnad. Även om varg observerats i nordöstra Skåne på senare tid så kommer det att dröja innan det i dessa områden blir aktuellt med vargjakt. Det är inte ens säkert att vi någonsin får en så pass stark vargstam i nordöstra Skåne så att den tål beskattning. För folk i Göingebygden är snarare regeringens tidigare beslut om att stärka nödvärnsrätten viktigare. Tackvare de lagändringarna har vi i dag rätt att skydda våra tamdjur mot rovdjursangrepp.
Trots att nödvärnsrätten, i denna fråga, tillhör det mest grundläggande för att öka människors makt över sin egen vardag, så lyckades inte den tidigare regeringen ens att förbättra den. Faktum var att Socialdemokraterna var bakbundna av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, så annat var inte att vänta.

Och med tanke på det så ekade gårdagens oppositionskritik mot förslaget relativt tomt, åtminstone från dem som menar att de företräder en sund och balanserad linje. De andra kritikerna – dem som vill ha en okontrollerad tillväxt och som väljer att inte lyssna till dem det berör – ja de kan förvisso ses som konsekventa, men med en total avsaknad av sunt bondförnuft.