Djuren går ute på naturbetena och håller landskapet kring den gamla gården öppet. Vargen har för en tid sedan passerat genom Njura, som ligger lite längre bort, utan att intressera sig för tackorna där.

–Finge jag välja, skulle jag hellre ha några vargar i Skåne i stället för alla dessa vildsvin, säger Staffan Andersson.
– De grisarna ställer till en massa problem för oss bönder. Ja, de håller på att bli en riktig landsplåga. Vildsvinen förökar sig snart som råttor.

Staffan och Anna har el-stängsel runt alla de marker, där fåren går och betar. Detta är helt nödvändigt idag, förklarar de.
– Man kan ha antingen två, tre eller till och med fyra olika eltrådar i sina stängsel, förklarar Staffan Andersson.
– Är man som jag inte så lång till växten, kan man använda en enkel tumregel:
– En tråd i stövelhöjd, en annan i knähöjd och en tredje ungefär i brösthöjd. Vill man, så kan man sätta en fjärde tråd mellan knähöjd och och bröst.

Fåruppfödarna på Nordanå tillhör de största i branschen. Och de fortsätter att utveckla rörelsen.
– Vi får kanske lära oss att leva med varg i framtiden. Däremot kan vi absolut inte ha kvar alla dessa vildsvin. De måste jagas betydligt mer.

På grund av grisarnas härjningar ska nu både han och hon läsa till jägar- examen, hos Studiefrämjandet. Utbildningen är förlagd till 30 kvällar med två timmar varje gång.
– Sedan ska vi ge oss ut och jaga, säger både Anna Alstrin och Staffan Andersson med ett leende på läpparna.

Annars har det idoga paret inte direkt några större fritidsproblem. Sonen Andy, född i augusti i år, kräver sitt. Mamma och pappa är både glada och stolta över sitt första barn.

Sonen är redan med ute på fältet. Där jagar hunden Max, fem år, snabbt ihop ett stort antal lamm, födda i april i år, när vi kommer dit för att skildra livet på gården som har anor från 1600-talet och numera ägs av Hans Ahnell i Hässleholm.

"Höger, Max, höger", ropar husse till Max, som genast sätter full fart.
"Fram, Max, fram", kompletterar matte. "Bra, Max, duktig hund".

Staffan kompletterar ropen med visslingar. Denna border collie ligger som en rem längs marken. När så husse även hämtar lite kraftfoder i en hink, kommer delar av fårskocken ännu snabbare fram mot fotografen.

När de unga blivande bönderna –som inte är uppväxta på bondgårdar –flyttade ut till Nordanå för snart sju år sedan, skaffade de tre tackor och en bagge. Sedan har verksamheten bokstavligt talat vuxit mycket starkt.
– Egentligen skulle vi i år ha varit uppe i minst 600 tackor, men det har av olika skäl, bland annat sjukdomen blåtunga i fjol, inte blivit riktigt så.

–Nu har vi 700 tackor som ett mål. Skaffar vi 800, blir vi tredje störst i branschen i hela Skåne.
Snart är det unga paret bland de 15 största i hela Sverige. Det kan ske 2010–11.

Priset på lammkött och får håller sig bra under första halvåret, för att sedan dala till ungefär hälften. Här inverkar påsken och grillsäsongen. De allra flesta lamm föds i april–maj. De som ska slaktas blir färdiga efter 84–85 dagar.

För att få en jämnare produktion över året och för att kunna få bättre betalt för köttet håller Anna och Staffan nu på att låta fler tackor lamma under hösten.

När vi besöker gården i början av november, finns där några alldeles nyfödda lamm inne i den stora, öppna stallbyggnaden på 66 gånger 27 kvadratmeter, från 2008. Där finns plats för 848 får. 50 hektar vall har blivit ensilage till fåren i år, då vallskörden var mycket bra. För första gången har även majs odlats. Det blev 180 ton på fyra hektar. Majs är helt nytt för svenska får och lamm. Många följer detta.
På Nordanå har vargen inget att hämta...