LEDARE. Sänk statsskatten och värnskatten, inför ett femte steg i jobbskatteavdraget och sänk reavinstskatten på bostäder, det är politiska förslag hösten 2009.
Men det är inte de "gamla" som återtagit ledningen från de "nya" inom Moderaterna utan förslag från en skattegrupp inom Centerpartiet. Skattegruppens förslag har stöd av partistyrelsen och ska behandlas på partiets förtroenderåd om ett par veckor och om de antas där så kommer Centern att ta rollen som Sveriges offensivaste skattesänkarparti.
– Vi tror att det är nödvändigt för att klara konkurrenskraften och välfärden, sa Jörgen Johansson, riksdagsledamot från Västmanland och den som lett skattegruppen, i går till TT. Skattegruppen menar att gamla sanningar måste omprövas och att sänkt skatt ger mer välfärd.
Innan man analyserar förslagen i sak bör man ha med sig två saker: dels att det är valår nästa år samt att Moderaterna under senare år orienterat sig mot den politiska mitten. Det innebär att det ligger såväl strategi som ett nytt politiskt och ekonomiskt landskap bakom C-förslagen.
Enligt skattegruppen som låtit riksdagens utredningstjänst räkna på förslagen så skulle ett femte steg i jobbskatteavdraget kosta statskassan 10 miljarder kronor vilket är lika mycket som det fjärde kostade och därmed borde det innebära cirka 250 kronor i sänkt inkomstskatt per månad för en normalinkomsttagare. Förslaget är inte stolligt, varken samhällsekonomiskt eller taktiskt.
Det är samhällsekonomiskt klokt för att det stärker incitamentet att arbeta. Det är den svenska ekonomins störst utmaning framgent att öka antalet arbetade timmar, något som även Mona Sahlin insett av sitt tal inför S-kongressen att döma. I det läget bör man fråga sig vad som är klokast, att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten eller att minska drivkrafterna att arbeta genom att höja skatten? C väljer det första sättet, S väljer det andra.
Med bakgrund av att Sverige från årsskiftet återtar platsen som landet med högst skattetryck i världen samt med tanke på att Sverige ser ut att komma ur lågkonjunkturen med betydligt bättre statsfinanser är de flesta andra länder så är det både önskvärt och statsfinansiellt möjligt att sänka det svenska skattetrycket. När det gäller värn- och statskatten så föreslår skattegruppen att statsskatten sänks från 20 till 15 procent men att progressiviteten behålls genom att inkomster över 44 900 kronor beskattas med 20 procent.
Därmed är det fel av C att påstå att de vill slopa värnskatten, vad de i praktiken föreslår är en femprocentig sänkning av såväl värn- som statsskatten. Förslaget ligger i linje med vad Globaliseringsrådet tidigare i år föreslog för att svensk ekonomi skulle hävda sig i den inter nationella konkurrensen. Förslagen är kloka, inte bara för att de gör det mer lönsamt att arbeta och stimulerar högre utbildning och företagande, utan också för att det är ett steg närmare den stora skatteuppgörelsen i början av 1990-talet om att ingen ska betala mer än 50 procent i inkomstskatt.
Däremot är förslaget om sänkt reavinstskatt på bostäder inte särskilt klokt ur samhällsekonomisk synpunkt. På kort sikt skulle det förvisso öka rörligheten på bostadsmarknaden, men på längre sikt är effekten osäker och kostnaden för hög.
Det är också ganska troligt att FP kommer att kräva ytterligare skattesänkningar på sitt landsmöte nästa vecka. Om så blir fallet är det den gamla mitten som står för de nya och vassa skatteförslagen. Detta medan den gamla högern försvarar en socialdemokratisk arbetslagstiftning och de nya Socialdemokraterna dansar tryckare med de gamla kommunisterna. Det är nya tider som råder.
Läs hela tidningen i din dator
Massor med bra erbjudanden för dig som prenumererar.
Missa inte vår kompletta tv-guide!