Flaggor på halv stång vid Camp Northern Lights för att hedra de fallna soldaterna.  

Foto: Henrik Eskilsson/Försvarsmakten

Stupade för friheten

Av Johan Hammarqvist 8 FEBRUARI 23.00

INITIERAT. I helgen stupade två svenska soldater i Afghanistan. En tredje svensk soldat sårades i det bakhåll de utsattes för vid fotpatrullering väster om Mazar-i-Sharif. Totalt har därmed fyra svenska soldater dödats i Afghanistan.

Att svenska soldater skadas och dödas tas ibland emot med förvåning varje gång det inträffar. Som om den svenska flaggan på uniformen ska skydda mot kulor, vägbomber och granater. Så är det som bekant inte. Risken att dödas eller skadas ingår i uppdraget. De som skriver på för att tjänstgöra i internationella insatser oavsett var på jorden det är vet att de utsätter sig för en risk. De vet att det yttersta priset är döden.

Helgens händelser ger nytt bränsle till diskussionen om den svenska närvaron i Afghanistan. Lars Ohly (V) som hela tiden motsatt sig svensk närvaro fick ännu en chans att säga att det är dåligt att Sverige finns på plats. Han säger vidare att militär närvaro inte löser situationen med den tilltagande extremismen.
Militär närvaro allena löser inte Afghanistans problem, det är sant. Men det är naivt att tro att civila insatser skulle ha skuggan av en chans utan militärt skydd. Talibanerna och Al-Qaida hyser inga som helst tvivel mot att angripa civila, mot att förstöra civila inrättningar där kvinnor kan få vård och flickor får gå i skola. De påtvingar mer än gärna människor sin snedvridna människosyn. Utökade civila insatser behövs men det står inte i motsats till den militära närvaron.
Trots oenigheten i vänsterblocket så finns en massiv svensk politisk uppslutning kring insatsen i Afghanistan. Det är bra för det ger styrka och legitimitet åt de svenska soldater som är utsända att värna fred och frihet i ett sargat land.

      Tipsa en vän