Först dånade två Jas 39 Gripen-plan över den dimmiga flygplatsen. Också det ett led i hedersbetygelserna. Sedan hördes mullret från den militära Herculesmaskinen, som landade strax efter klockan 19.

Sakta rullade det stora planet fram ur mörkret, passerade förbi det nedkylda mediefolket och stannade en bit bort.

Så snart motorerna strypts sänktes den stora rampen ner och kistbärarna kom ut. I rampbelysningen vilade två kistor insvepta i svenska fanor.

Medaljer i guld

Från dimman hördes dova trummor och som skuggfigurer marscherade Livgardets musikkår fram och ställde upp framför kistorna. De stupade soldaterna tillhörde Livgardet.

En trumpetstöt och så kom överbefälhavare Sverker Göranson, andra höga representanter för Försvarsmaktens ledning, försvarsminister Sten Tolgfors och anhöriga ut till planet.

ÖB placerade Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld på kistorna. Han gjorde honnör och sade några korta ord, riktade dels till stupade, dels till deras anhöriga.

Sedan bars kistorna bort för en privat minnesstund för anhöriga och försvarsfolk. När den var över placerades kistorna i begravningsbilar där de, fortfarande insvepta i blågult, låg upplysta.

Stoften efter Johan Palmlöv och Gunnar Andersson flögs med ett civilt flygplan från flygplatsen i Marmal utanför Mazar-i-Sharif i Afghanistan. Där lämnade de Camp Northern Ligths under hedersbetygelser, när alla kamrater tog ett sista farväl.

Mötte anhöriga

Efter ceremonin stannade Livgardets regementschef Håkan Hedlund kvar med anhöriggrupper en lång stund.

Hur vill du beskriva den här kvällen med ett ord?

- Värdigt.

- De anhöriga har haft möjlighet att prata med nära kamrater som var med när Gunnar och Johan stupade. Det är viktigt för de anhöriga, säger han och tillägger att Försvarsmakten erbjuder de anhöriga fortsatt stöd efter behov.

Försvarsmaktens undersökningskommission (FMUK) har börjat sitt arbete på plats i Mazar-i-Sharif för att tillsammans med afghanska myndigheter utreda vad exakt som hände i söndags när svenska officerare besköts. Förutom Johan Palmlöv och Gunnar Andersson dödades en lokalanställd tolk. En sergeant från Livgardet fick lättare skador i foten och är nu tillbaka på förläggningen.