Ebbe Bjärlestam har gjort fågelholkar i många år. Han har ingen aning om hur många han snickrat ihop, bara att det är många. Nu vill han dela med sig av sitt intresse och sin kunskap till den yngre generationen.
– Vi vill få in mer barn och ungdomar i vår förening, säger Ebbe Bjärlestam, som är medlem i Göingebygdens biologiska förening.

Holktillverkningen för sportlovsfirande barn och ungdomar började han med förra året. Då kom det cirka 150 barn under veckan och 172 fågelholkar snickrades ihop för glatta livet.
I år har Ebbe ordnat material för 700 holkar och hoppas på en stor tillströmning av barn.
– Jag tänkte att Hässleholmsbygden ska bli den holktätaste i världen, säger Ebbe och skrattar.
Han har hela tiden nära till skratt och lockar även barnen till skratt.

Redan utanför den röda "snickarboden" på Ebbes tomt hörs ihärdigt hamrande. Joakim Brahman och Daniel Henriksson är först på plats för årets holktillverkning.
För resten av sportlovsveckan har de inget särskilt planerat, enligt dem själva. Men föräldrarna fyller snart i veckans schema.
– Det blir luftgevärsskytte, bio, innebandy och kanske en till sväng hit, säger Anders Henriksson, pappa till Daniel, som kämpar med att hamra spikarna rakt i holken utan att de böjs.

Joakim Brahman var här redan förra året och gjorde holkar. Då gjorde han sex stycken, men mycket tyder på att han kommer slå sitt rekord i år. Redan efter en timme har han snickrat ihop tre stycken och sätter i gång med sin fjärde.
– Det är roligt att hålla i holktillverkningen. Man träffar så mycket trevligt folk, både äldre och yngre, säger Ebbe Bjärlestam.

Till sin hjälp har han även Lennart Mattsson, ordförande i föreningen.
– Jag rycker in i dag ifall det kommer mycket barn, säger han.
Han berättar att man sätter upp holkarna i februari, mars. Framåt hösten, i september, är det bra om man rengör holkarna inför nästa säsong.
– Årets kyla är absolut kännbar för fåglarna. Man ser ju att det är gott om fåglar på fågelborden, säger han.

Frågan är om det är fåglarna eller snickrandet som lockar för barnen med holktillverkningen.
– Det är nog mest snickrandet som hägrar, säger Marie Wahlgren, mamma till Joakim.
Föräldrarna hjälper till så gott det går, men killarna vill såklart göra det mesta själva. Deras största problem verkar vara att få spiken rätt.

Anders Henriksson har tagit ledigt från jobbet för dagen för att följa med Daniel till "holkboden". Han har själv snickrat en del i sitt liv.
– Jag har ägt en fyra-fem hus, så det har ju blivit en del renoveringar, säger han.
I Ebbes lilla holkbod är väggarna fulla av olika holkkonstruktioner. Vem visste till exempel att även fladdermöss, igelkottar och hasselmöss bor i holkar om tillfället ges? Här finns holkar för alla möjliga djur.
– Jag byggde först boden för vedens skull. Men så fick vi fjärrvärme, säger Ebbe Bjärlestam, som sedan fyllt på med diverse fågelbordskonstruktioner, holkar och egenmålade tavlor i boden.

Efter drygt en timmes hamrande och huvudbry över spik som inte gör som man vill sitter det fint med lite fika. Ebbe hämtar saft och bullar så att killarna kan hämta kraft för att sedan fortsätta skapandet.