Ilmar Reepalu hade inte alla hönsen inne när han kommenterade de utsatta Malmöjudarnas situation. Det är sällsynt tragiskt därför att det river upp gamla sår och minnen. Malmö har ju sen tidigare en alltför lång och välkänd "tradition" som antisemitisk pesthärd. I Malmö frodades länge den så kallade Malmörörelsen med Per Engdahl som huvudfigur, gamla, oftast akademiskt lärda nazister och Hitler- och Mussolinibeundrare som höll internationella kongresser i stan när de inte satt i en källare och kurade och odlade myter.
När dessa gubbar gick ur tiden, trodde jag att vi kunde dra ett streck över antisemitismens Malmö, att det tillhörde historien. Men inte! Nu är vi obehagligt nära ruta 1 igen och det krävs krafttag – och entydiga ursäkter – från politiskt ansvariga, skola, föräldrar, föreningslivet (inte minst det religiösa) för att stävja idiotin. Bra att Skånskan började rota i skiten!

"Skånes stoltaste ögonblick" var hösten 1943 då vi här via livlinan Öresund tog emot 7 000 danska judar, som flydde undan den nazityska klappjakten. Det arvet riskerar nu förskingras, men det handlar inte bara om Malmö. I Höör kunde realskolelever genom anonyma anmälare hotas av relegering för att de idrottade
med judiska skolkamrater. Året var – 1942.
Småorternas antisemitism i Mellanskåne, förr och nu, borde upp till ytan.

Trevligare sak att lyfta fram är följande: Att Höörs Föreningsallians, HFA, fått vind i seglen och fått EU-pengar för att planera och utveckla fritidsfestivalen, som ju startade en regnig helg i september i fjor.
– Vi planerar nu att utveckla fritidsfestivalen till Mittskånes Fritidsfestival och låta den omfatta föreningar i Höör, Hörby och Eslöv.
– En annan nyhet på fritidsfestivalen 2010 är att kulturföreningar i de tre kommunerna erbjuds att delta. Vi ser fram mot artistuppträden, föreningsuppvisningar och teater första helgen i september 2010, berättar HAF-
ordföranden Bengt Nordén.
Med i det artistiska upplägget är Åke Hjerpe, Åke som också år pappa till Allsångskvällarna på Berggrenska gården i juli med Christina Lindberg m fl artister kontrakterade och projektet "Sicken vecka" 9-15 augusti i år på Höörs gästis, Berggrenska gården, Nya Torg. Det blir skånsk afton, country, trubadurer, kräftkalas, allt i en skön röra.

Jan Mårtenson, poeten, har kommit med sina avslöjande memoarer ("Så det kan bli", utgiven på Carlssons), där han porträtterar massor av författare och kändisar även med mellanskånskt stuk, t ex Jörgen Nash och Artur Lundkvist.
Janne är en av dem som känner för poeten Emil Kléen, som begrovs i Höör 1898 med August Strindberg närvarande. I Ockulta dagboken skriver Strindberg mycket om sin vän Kléen, om hans dödskamp i tbc, om doften av den jod som Kléen hostade upp och som förföljde Strindberg och hur Makterna hörde av sig till och med under begravningen. Höörs kyrkklockor slog, men Strindberg hörde dem inte. Mystiskt! Kan det ha berott på vaxproppar i öronen?

Redan i tonåren kom Janne i kontakt med Vilhelm Ekelunds och Emil Kleens författarskap.
– Emil Kleen var en livsnjutare som jag själv, även hyllad av Artur Lundkvist som var en av mina idoler på den tiden. "Från skökans bädd, där äcklad nyss jag låg..." är en djärv dikt om hur Kleen fick syfilis. Han var i den lika utmanande som Gustaf Fröding i En morgondröm!
– Emil Kleen borde förresten ha varit med i Lyrikboken - det är till och med jag.
Men många unga döda får inte upprättelse förrän långt efter sin död. Kanske dags att åtminstone införliva honom i svenska antologier?

Bra fråga från Carl-Olof Börjeson, som kanske någon alert SkD-läsare har svaret på:
– Varför undvek Carl von Linné Mellanskåne på sin skånska resa år 1749? Kände han sig hotad av de vildsinta mellanskåningarna? Trodde han att varg och björn
skulle ta död på honom? Eller förstod han helt enkelt inte språket?
Carl-Olof har gått igenom Linnés resrutt och förvånas över att Blomsterkungen konsekvent undvek dessa trakter. Din egen teori, Carl-Olof?
– Min gissning? Men vågar du skriva om den?? Är att bordets gåvor, som Linné med förtjusning njöt på de prästgårdar där han tog in, var generösare utmed Skånes kuster än inne i tassemarkerna.
Kommentarer tas emot via mejladressen ulf.r.johansson@skd.se

Flera tidigare Skånskan-medarbetare förekommer i en ny bok från Sydsveriges Journalistsenioer, "Murvlar minns". Christer Borg, t ex, som började på Skånskan för att sen bli KvP:are. Christer har en hel del kul saker att berätta om sin tid som ABBA-bevakare och hur kämpigt det kunde vara att i utlandet arbeta tillsammans med nöjeskollegan Sven Malm, som skrev för Göteborgsposten. De stackars växeltelefonisterna visste varken ut eller in när mannen som hette Malm skulle kopplas till Göteborg och den där Borgs samtal skulle kopplas till Malmö. Boken kan med fördel beställas genom Södra Journalistföreningen, Davidshallsgatan 14, 211 45 Malmö.
Christer har dessutom precis kommit med en liten bok på KvP om Sveriges finaste nöjespris, Edvard-priset. "Edvard - ett stycke svensk nöjeshistoria" är titeln, och alla Edvard-pristagarna fram till och med 2009 presenteras. Det började med Nils Poppe. Och senast är det ju Claes Malmberg, som prisats.
Notabelt: Att påfallande många glada underhållare i det här landet har varit - och är - skåningar!

Till näst sist...
.. så tack till Lena Frykman i Höör och K-G Andersson i Tjörnarps Sockengille som tipsat om Ola Flygares hus i Karlarp och om läsning i ämnet. Jag ber att få återkomma.

Till sist..
.. så var det arbetsledaren på bygget, en stockholmare, som undrade:
– Hur kan du stå och halsa öl när det är femton grader kallt?
Skånske snickaren:
– Inga problem. Jag har vantar po mig.

God morgon!