Med bred pensel och säkra drag målar Hasse Karlsson en sibirisk by. Publiken vid konstkaféet häpnade över hans säkerhet.  

Foto: Sophie Lossing

Snabba säkra drag inför fullsatt salong

Av Sophie Lossing kulturen@nsk.se 19 MARS 15.55

UTSTÄLLNING.

Hässleholms konstförening hade nog inte räknat med den invasion av akvarellälskare, som kom för att se Hasse Karlsson i torsdags kväll.
Tagna på sängen men glada, sätter man fram stolar så länge det går. Sedan blir det till att stå för resten. Men att döma av skratten och stämningen var det ingen som beklagade att de kommit.

Hasse Karlsson visar sig nämligen vara något av en estradör. Låt vara en stillsam och lite eftertänksam sådan, men likväl en riktig underhållare.
Lugnt och med en mjuk och behaglig röst berättar han om sig själv och om det han gör. Han föddes i Falkenberg, men bor numera i Vitemölla på Österlen. Efter konstfack och en kurs 1984 för akvarellgurun Arne Isacsson fick han blodad tand på akvarelltekniken.

Att han hamnade i Vitemölla var en slump. Familjen var lite trångbodd där de bodde i Kungsbacka, och önskan om ett hus började spira.
Hans fru Ia, som också är konstnär, sa en dag att, de kunde väl åka till Österlen och kolla på hus. Det gjorde de och det första huset de såg, köpte Hasse, via budgivning på telefon.

Nyinflyttade upptäckte de en långfredag karavaner av bilar som körde förbi deras hus.
"Sätt in ungarna i bilen så åker vi med och kollar vad de gör", sa Hasse, och på så vis upptäckte de konstrundan där de själva deltar sedan 1989. Och sedan dess har det enligt Hasse Karlsson bara rullat på.

Och nu är han framme vid det vi vill se, hur karln gör dessa fantastiska bilder.
Pedagogiskt visar han sina verktyg, fem penslar i olika storlekar.

Stoltast är han över en grön liten moddlare för fyra kronor. Spretig och sliten är den, men på två röda sekunder målar Hasse ett "hus i Chicago". De tappade stråna lämnar vita hålrum som blir fönster.
"Det hade tagit åtminstone 12 sekunder att göra detta med en ny pensel", skojar han.

Färgerna han använder är grått, jordfärger och blått. Han är mest intresserad av spelet mellan ljus och skugga.
Sommarfärger är inget för honom, däremot kall vinter med mycket skuggor i snön, så i år har han fått sitt lystmäte.
Han målar så en sibirisk by. Med bred pensel och säkra snabba drag gör han husen. Sedan får den torka.
"Jag gör bara tecken och så läser ni in resten själva", säger han när han med en liten snärt gjort en människa helt i gråsvart.

Man häpnar över Hasse Karlssons säkerhet. Men så gör han också massor av akvareller per dag. Upp till 40 stycken kan det bli och ibland blir ingen bra.
Hemma har han en jättehög med kasserade bilder. Dem återanvänder han, river sönder och gör nytt papper av. Han är mycket för återanvändning. Han har inga glassiga, tjusiga prylar. En ilandfluten plywoodskiva från Ryssland tjänar som pannå. Kassen från den lokala Icahandeln är fylld av hans penslar och burkar. För det får han en kaviartub i månaden.
Ja, nog ska han överleva med eller utan kaviar.

      Tipsa en vän