Arkivarie Gunnar arbetar sig igenom högen med dokument på sitt skrivbord. På kontoret i postens gamla lokaler är han en av fem från projektet Arbetskraft som metodiskt digitaliserar alla dokument ur arkivet en trappa ner. Arbetet påbörjades i och beräknas fortsätta i många år framöver.
– Det går inte att räkna på hur lång tid det tar, men vi är kanske klara framåt 2025, gissar Gunnar.
En av anledningarna till osäkerheten är givetvis det omfattande arkivet, en annan att materialmängden ständigt växer.

– Det kan vara änkor

som lämnar in dokument som deras nu avlidna makar har sparat på. Det var en kvinna som lämnade sju lådor tidningsurklipp runt Olof Palmes död som hennes man samlat, säger Ola Albrechtsson som arbetat i arkivet de senaste tio åren.
Han berättar att det från föreningar ibland kommer säckar med blandade dokument. Dessa sorteras på Folkrörelsearkivet och den intresserade kan sedan enkelt plocka fram det dokument som han eller hon är intresserad av.
– Det är bättre att lämna in materialet här så att vi kan arkivera det än att det slängs, tycker Ola.

Men det är inte bara

olika föreningars gamla dokument som står att finna i hyllorna. Här samsas de bland annat med foton, en komplett uppsättning av tidningen Hässleholmaren, konserverade fanor, och kassettband med Anton Nilson – mer känns som Amaltheamannen. Så mycket som möjligt ska digitaliseras.
– Tidningssidorna kan vi nog fotografera av, tror Gunnar.
– Och banden får spelas in på dator, säger Ola.

Första förening

till scanning blev Sagostunden med verksamhet på 1930- och 40-talet.
– Vi tog en förening som verkade intressant. Det är roligt att se hur de såg på barnen på den tiden, säger Gunnar.
Just nu arbetas det parallellt med tre olika föreningar varav Sagostunden är en. För var förening gäller det att ha taktiken klar från början.
– Ja vi måste arbeta systematiskt, inte plocka lite här och lite där, säger Gunnar.

Det var dock nära

att det aldrig blivit en fortsättning för arkivet. Utan tillräckliga intäkter för att betala hyran fanns hot om flytt till Lund.
– I Lund hade det inte varit någon som kollat på det, då hade man lika gärna kunnat gräva ner allt i en grop, säger Ola.
Men så drastiska metoder blev aldrig aktuella. Med pengar och personal från projektet Arbetskraft inte bara räddades verksamheten, den tog samtidigt ett steg framåt.
– Det var ett väldigt liv i fjol, men i slutändan blev det bättre än före nedläggningshotet, konstaterar Ola.

I dagsläget är det inte många som kommer till arkivet på Drottninggatan, det är främst under arkivens dag som besökarna hittar hit. Men med alla dokument på internet finns en förhoppning om att fler ska ta till sig dem.
Privatpersoner som är intresserade av dokumenten tecknar ett abonnemang med företaget Bygdeband som sköter de digitala kopiorna, och några kronor går därefter tillbaka till folkrörelsearkivet.
– De har sedan tidigare kyrkoböcker och hembygdsföreningar i systemet, men vi blir det första folkrörelsearkivet, säger Ola.