Monika Höglund är veterinär på Smådjurshälsan i Vinslöv. Dit kommer hundar, katter och andra sällskapsdjur som mår dåligt eller för hälsokontroller, vaccinationer och rehabilitering.
– Det kan vara en katt som inte velat äta på några dagar eller en hund som har klåda i öronen. En stor del av patienterna här är hundar eller katter, berättar Monika Höglund.

Arbetsuppgifterna varierar: en katt behöver hjälp att ta bort tandsten, en hund har för långa klor. Djur ska kastreras och det är inte ovanligt att hundar och katter har problem med tarmar, klåda på kroppen eller behöver kostråd.
– Vi hinner med tio-femton patienter om dagen.
Fåglar, råttor, hamstrar och marsvin, ja alla behöver de uppsöka veterinären ibland.
– Däremot tar vi inte emot större djur eller reptiler.

Trots att Monikas patienter har både tänder och klor blir hon aldrig biten.
– Nej, man får akta sig för det och se till att skydda sig!
De svåraste patienterna är katterna.
– De har sina fem vapen: En mun och fyra tassar!
Djur som är extremt svåra att hantera sövs ner vid behandlingar eller så får de något lugnande.
Inget fall är det andra likt, en och annat patient sticker förstås ut från mängden.
– Jag har behandlat hönor som var allvarligt sjuka, men det hör inte till vardagen.

Till Vinslöv kommer också hundar som behöver simträna. Bassängen är över sju meter lång med 23 gradigt vatten.
Dick Höglund hjälper till med hundar som ska tränas i bassängen och säger att det oftast inte är frågan om ren motionssim.
– Det handlar mest om rehabilitering. Hit kommer hundar som opererats eller med kroniska ledbesvär.
Just en sådan patient kommer linkande på tre ben idag. Det är Atlaz, som strax innan jul opererades för en korsbandsskada.
Dick Höglund duschar av hunden och spänner sedan fast en flytväst innan han försöker locka ner Atlaz i vattnet. Med stor tvekan och en extra knuff hamnar han så småningom i vattnet och då tar labradoren i honom överhand och benen börjar genast paddla. Atlaz är fäst vid en lina så att Monika och Dick kan styra hur han ska simma och se till så han inte smiter upp ur bassängen.

– Alla hundar kan faktiskt inte simma. Det händer att de får panik i början, det är därför vi har flytvästen. Så fort hunden märker att den flyter så brukar de flesta tycka att det är roligt.
Simrörelserna påverkar kroppen på ett annat sätt än promenader.
– Hundar har bättre rörelseförmåga i vattnet och slipper belastningen på lederna. Vattnet bär upp deras tyngd.
Atlaz gillar apportering och har bråttom att hämta plastleksaken som slängs ut i bassängen. Han har en fin rörelse i benen och plaskar på för fullt, även med det benet han vanligen försöker undvika att sätta tyngd på.

– En del hundar simmar 20-25 minuter eller längre, men det beror på med vilken intensitet de simmar. En del vispar på bra med benen och blir då snabbare trötta.
Alla är förstås inte lika rappa i benen.
– Nej, jag har en liten hund som älskar att ligga i vattnet och bara flyta omkring! säger Dick och skrattar.
Efter åtta-nio minuter är Atlaz färdigtränad och så slut att han knappt orkar ta sig upp för trappan.

Nu väntar det bästa: en stunds massage och hundägaren får praktiska råd och övningar för att hjälpa hunden med rehabiliteringen hemma.
Medan veterinären visar hur det opererade benet ska stretchas och tränas för att återfå muskelmassan, tycks Atlaz försvinna in i drömmarnas värld.
Vem kan klandra honom, efter ett så hårt träningspass är man väl ändå värd en liten tupplur?