Kursen om barnsjukvård på läkarprogrammet vid Lunds universitet fick Bo Selander att bestämma inriktning i sin läkarroll. Efter avslutad AT-tjänst valde han bort fasta anställningar till förmån för korta vikariat på barnkliniken i Kristianstad.
– Det är en speciell stämning inom barnsjukvården och den tilltalas jag mycket av. Det finns en slags lekfullhet som man måste ha för att kunna jobba med barn, det går inte att vara butter och sur och det är något som passar mig eftersom jag är en glad person. Redan från början av min karriär kände jag på mig att det var inom barnsjukvården som jag vill arbeta, säger han.

I tretton år har Bo Selander pendlat från bostaden i Kristianstad till Universitetssjukhuset i Lund. Neonatalavdelningen har varit den exakta adressen och där väntar det ofta ett nyfött barn med andningssvårigheter, infektioner och hjärtfel. Barn som är för tidigt födda får också en plats på avdelningen.
– De som inte klarar sig med vården på BB behöver vår specialisthjälp. Och för det mesta brukar barnen bli friska. Men ibland finns det tyvärr ingen chans att barnet överlever med en värdig livskvalitet i behåll. För att barn ska slippa bli utsatta för plågsamma behandlingar med osäker utgång måste vi ibland ta beslut om att avbryta behandlingen – givetvis med familjens samtycke, säger han.

Bo Selander beskriver att känslofyllt arbete. Ena stunden ett nyfött barn som friskförklaras efter en kort undersökning. Andra dagar präglas av intensivvård med risk för katastrofala följder för såväl familj som personal.
– Jag blir naturligtvis väldigt berörd på arbetet, men jag är sällan överväldigad. Jag kan inte gå hem och gråta efter jobbet, i så fall har jag inte kraft att fortsätta hjälpa människor. Självklart känner jag mig fysiskt trött efter en sorglig dag på arbetet, men jag har lärt mig att hantera det – tack vare ett fint teamarbete med sjuksköterskor och läkare. Vi är aldrig solospelare utan arbetar alltid tillsammans. Och så kan vi faktiskt skratta tillsammans emellanåt – det är en förutsättning för att kunna bearbeta alla tragedier, säger han.

Men nu lämnar Bo Selander sitt team i Lund och återvänder dit allt började. Förra veckan började han nämligen sitt nya arbete som barnläkare på neonatalavdelningen vid Centralsjukhuset i Kristianstad. Nu tar han cykeln i stället för tåget till jobbet
– Jag har bott i Kristianstad och pendlat under alla mina år i Lund. Därför är det lite häftigt att kunna hoppa på cykeln och vara framme på fem minuter. Men jag känner också att detta är en bra tidpunkt för att byta arbetsplats om jag vill hinna utvecklas ännu mer innan min pension. Och den kapaciteten hoppas jag att jag fortfarande har.

Strax efter nyår kunde tv-tittare följa Bo Selanders sjukvård av nyfödda barn. Sveriges Television följde i ett dokumentärprogram flera föräldrar som fanns vid sitt nyfödda barns sida – och det var Bo Selander som var tv-teamets väg till avdelningen.
– Det blev en fin film som, på ett värdigt och bra sätt, speglade glädjen och sorgen i mitt arbete, säger han.