- En av många fördelar med vindkraften är den, att vildsvinen helt har försvunnit här ute på åkrarna närmast verket, säger den pensionerade arméteknikern, som nu blivit bonde på heltid.
Själva masten till miniverket är 27 meter hög. Totalhöjden upp till navet, där de tre rotorbladen sitter, är 28 meter.
"Klumpen" allra högst upp väger två och ett halvt ton. Verket är förankrat i många ton betong, på en kulle ute på en åker, i själva backen.
- Vinden just här ute brukar för det mesta vara västlig, sydvästlig eller sydlig, berättar Bertil Persson, som inom kort fyller 60 år och som är född och uppväxt på gården i Lunnahöja by.
- Just i dag blåser det ingenting. Därför står verket stilla.
- Vid fyra-fem sekundmeter ger kraftverket bra.
- När det bara blåser lite, hörs ett speciellt ljud från anläggningen, men vid fyra-fem-sex meter i sekunden märker man nästan ingenting alls. Då är nämligen själva vindljudet så högt, att man hör detta i stället för ljudet från kraftverket, förklarar ägaren.
Längst ner är tornet cirka tre meter brett åt alla håll. Sedan smalnar det av uppåt.
Bertil Perssons minikraftverk i Lunnahöja är i dag det andra verket i Hässleholms kommun - samt det femte i Sverige med just den här kapaciteten.
Ett större vindkraftverk finns strax utanför Vinslöv.
Verket kan ge 30 kilowatt per timme, om allting går bra. Per årsbasis är det beräknat 30 000 kilowattimmar, varav Bertil Persson "tar hem" 20 000 till sin gård i närheten. Resten säljs på marknaden och lämnar minivindkraftverket via en "lina".
- Det ska kunna försörja oss under en del av året, men vi får också tidvis köpa in el; särskilt när både hötorkar och spannmålstorkar går för fullt.
Han har satsat en halv miljon på anläggningen. Första kontakterna togs för fyra år sedan.
- Det har varit vissa problem och tekniska svårigheter nu i början, medger Bertil. Men nu ser det bättre och ljusare ut.
- Växellådan där uppe gick sönder. Det tog tre veckor att få den utbytt. I längsta laget, absolut.
För elektriciteten till själva privathushållet får Persson inget bidrag. Men för strömmen till lantbruksdelen - och den är den största - utgår ett visst EU-stöd.
Det statliga stödet, det så kallade elcertifikatet, är i genomsnitt 25 öre per producerad kilowattimme. Detta stöd utgår på all ström, både till hushållet, till lantbruket och till försäljningen.
- Man räknar med ungefär 15 år, innan en sådan här investering har betalt sig. Det är den så kallade payofftiden.
- Efter 20-25 år är det troligen aktuellt med renovering.
En granne som bor cirka 550 meter från verket har haft lite synpunkter på anläggningen. Annars har Bertil Persson inte märkt några protester.
- Sedan verket kom igång här ute för fem månader sedan, har många nyfikna och intresserade personer kommit hit och tittat, berättar ägaren. Även från både Danmark, Tyskland, England, Skottland och andra håll har vi tagit emot besökare - och sedan guidat dem.
- Folk är välkomna hit. Det är bara att ringa till mig, så ställer jag upp och visar och berättar, lovar lantbrukare Bertil Persson i Lunnahöja.
Han rekommenderar andra "vanliga" bönder att också satsa på sådana här minivindkraftverk:
- Framöver blir det nog så, att den som kan producera egen el, också får mer gårdsstöd från EU.
När vi lämnar åkern i Lunnahöja, där vinden brukar vara ganska stabil, börjar det blåsa en aning.
- Nu snurrar snart vingarna igen, säger en optimistisk Bertil Persson.