| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
DUVHULT. – Slappna av och känn energin. Med slagrutan av koppar i händerna ska NSK:s reporter försöka känna de allra minsta rörelser.
Trots att jag känner mig avslappnad lyckas jag inte få någon reaktion på koppartrådarna. Kollegan Helén provar också men ingen reaktion. Men när Gert Svensson, Duvhult stenbrotts arbetande platschef, tar tag om hennes axlar då händer det.
Slagrutan viker nedåt precis där diabasådern börjar. Gert Svenssons förmåga med slagrutan är så stark att han lyckas föra över den med handpåläggning. Tro vad man vill ska man göra men för Helén var det en häftig upplevelse.
Det är här som Norra Skånes upplevelseresa genom stenbrotten i Duvhult börjar. Det är stenbrottets miljöansvarige Mariette Karlsson som gett tidningen möjlighet att besöka brottet.
På väg ner i det nuvarande brottet får man klättra även sipprande vatten. Solen står högt på himlen och dagen är riktigt strålande. Där hade vi tur. Dagen efter var inte alls lika vacker.
Med solen förstärks också de vackra färgerna som blir i ett stenbrott när graniten bryts.
Slagrutan används i det första skedet för att hitta en ny åder med diabas. En av anledningarna är att det är väldigt dyrt att borra och gräva. När slagrutan tagit ut området och riktningen borras provhålen och den information som slagrutan gett stämmer. Det gör att borrande blir mycket mindre. I Duvhult har diabasådern i det nya brottet verkligen avvikit i riktning och det var förvånande, berättar Mariette Karlsson.
Det gamla brottet i Duvhult håller nu sakta men säkert på att vattenfyllas och dit ner kan vi inte komma. Men titta ut över det uppifrån går. Och bara det är en upplevelse. När magman bröt upp genom jorden och bildade diabas klövs berget och det syns. På den sidan av bergsväggen där diabasådern gått är väggen rak och diabasen naturligt skild från berget.
Idag görs mycket av brytningsarbetet med maskiner och endast fem arbetare jobbar i brottet. När ådern märkts ut bestäms bergsblocket storlek, 60 kvadrat på varje snitt, berättar Gert Svensson.
Därefter skärs det ut med en kraftig vajer som fungerar som en klinga vilken skär rakt in i berget. När vajern passeras gäller det att göra det på avstånd. Går vajern sönder kan det hända otäcka olyckor om man inte respekterar säkerhetsavståndet.
När det är klart borras spränghål, fyra till fem stycken för varje meter, både uppifrån och från sidan och sedan sprängs blocket loss. Att få loss ett sådant block tar tre, fyra dagar, berättar Gert Svensson. Grävmaskiner flyttar sedan blocket för bearbetning.
Det är mycket stora mängder sten som bryts men ytterst lite diabas utvinns.
– Duvhultsdiabas är den finaste och renaste diabasen och kallas det svarta guldet. Så svart och kompakt som den är här i Duvhult är den inte någon annanstans. Men blocken blir väldigt små och kan inte användas till stora saker utan blir oftast till gravstenar.
– Många konstnärer är förälskade i den extremt svarta och finkorniga strukturen i stenen, säger Mariette Karlsson som själv alltid bär smycken av diabas.
Objekt som är gjorda i bland annat svensk diabas från Emmaboda granit:
Planerade byggnadsverk med diabas är - Ground Zero i New York, 2012 - marksten, där svensk svart är föreskriven.
Fakta om diabasen
Emmaboda granit AB grundades 1907 och idag är vi ett av Sveriges och Skandinaviens ledande stenföretag. Företaget ägs av bröderna Jan och Bosse Gunnarsson. Jan är vd och Bosse är chef över produktionen. Företaget har 105 anställda varav sju är kvinnor.
Företagets brytningsmetoder är bland de mest moderna i världen. Både utökning av befintlig produktion och tips om nya fyndigheter undersöks kontinuerligt av deras geologer. Emmaboda granit skapar blocksten, stenprodukter och gravvårdar.
I Skåne utanför Lönsboda, finns Emmaboda granits tre stenbrott Hägghult, Duvhult och Gylsboda.1969 började man bryta granit här och 1992 tog Emmaboda granit över verksamheten.
I Duvhult finns en av de mest unika diabasförekomsterna i världen. Med sin finkorniga struktur, mörka svarta färg och sammansättning har detta material en unik klang och lyster. Duvhults diabas används i huvudsak som gravsten men även vid vissa utsmyckningar. Dessutom används den för mätplattor, eftersom utvidgningskoefficienten är väldigt låg. I Duvhult produceras cirka 400 m³ diabas per år.


Missa inte vår kompletta tv-guide!